Broken - One Direction Fanfic (Swedish)

Kapitel 2

2.
Det har blivit måndag, vilket innebär att det är dags för mig att bege mig ut på jobbjakt. Min kusin Emelie har tipsat om ett café där hon själv jobbade när hon bodde i London för några år sedan. Förhoppningsvis har hon även tipsat caféet om mig, det sa hon åtminstone att hon skulle göra.

Klockan är 14.00 och Amanda står i duschen när jag låser ytterdörren efter mig och tar mig ut på Hillingdons gator. Caféet ligger knappt tio minuter från vår lägenhet och jag lyckas ta mig dit till fots utan problem. Jag minns att Emelie berättat att det ligger längst ner på en tvärgata, något undangömt och tydligen är det ett riktigt "stammis-ställe" och kommer nästan aldrig några turister dit.

Dörren är trög, först tror jag att det är stängt men efter en rejäl knuff glider den upp. Stället är ganska litet, mörkt och nästan litet ruffigt men ändå gillar jag det direkt. Runt om i lokalen står runda bord med stora fåtöljer.

Bakom disken står en tjej som jag går fram till. Hennes hår är becksvart och uppsatt i en lös knut mitt på huvudet. Hennes ögon är så mörka att det knappt går att skilja iris från pupill. Hennes hy är däremot blek, det är en cool kontrast och hon är väldigt vacker.

"Hi, what's up?" hälsar hon glatt. "What can I get you?"

"My name is Amelia, I'm looking for Aylanah."

"That would be me. And you must be Emelies cousin!"

"Yea, I've just moved here and..."

"You're looking for a job?" avbryter Aylanah och jag nickar.

"Well and now you got yourself one. Emelie warmely recommend us about you, and if
you're anything like her you'll fit right in here."

Jag kan inte sluta le. Wow, det gick verkligen enkelt. Vilken lättnad.

Jag får börja direkt. Jag har jobbat både på cafe och restaurang hemma i Sverige och jag kommer in i det snabbt. Mest tar jag hand om disken och torkar bord, men i slutet av dagen börjar jag även ta emot beställningar.

Med en timme kvar till stängning står jag inne i köket och fixar med disken. Jag hör Aylanah prata med en kille vid disken samtidigt som hon fixar den kaffe latte som han beställt. Jag vänder mig om och är påväg ut från köket när jag ser killens ansikte och stannar upp direkt. Det är killen i soffan i lägenheten som jag vaknade upp i. Han med det lockiga håret och tatueringar. Han den sexiga. Jag flyttar mig åt vänster i dörröppningen för att vara säker på att han inte kan se mig. Jag lägger märke till att han inte behöver betala för sitt kaffe, vilket lär innebära att han är stammis sedan länge. Vad är oddsen?!

Han går sätter sig längst bort i hörnet av lokalen med ryggen mot disken och jag vågar mig äntligen ut från köket.

"Who's that?" frågar jag tillslut Aylanah med en nick mot hörnet där han sitter.

"Him?" säger Aylanah lite väl högt och pekar. Jag är väldigt glad att han har ryggen mot oss. "That's Harry Styles. Sexy right?"

"Nah, I don't know..." ljuger jag.

"Come on, admit it", skrattar Aylanah menande.

"Yea, allright then. I guess he's kinda good looking."

"Please, he's so hot. I've been with him once actually."

"Been, as in...?" Aylanah börjar skratta när hon ser mitt chockade ansiktsuttryck.

"As in slept, yes. He's kind of a douche, though. But I actually think he got a girlfriend now. To bad, right?" berättar hon.

Aylanah tar en trasa och går för att torka några bord. Jag är glad att hon inte ifrågasätter varför jag undrade vem han är. Själv står jag som fastklistrad kvar på samma ställe bakom disken och funderar på vad hon precis har berättar. Trots att ryggstödet på fåtöljen täcker hela Harry och jag inte kan se mer än några lockar ovanför, kan jag inte sluta stirra. Hur kunde jag egentligen hamna hemma hos honom?

När det bara är fem minuter kvar till stängning ser jag att Harry börjar resa på sig och jag slinker snabbt in i köket så han inte ska se mig. Antagligen skulle han inte ens känna igen mig, men jag vill ändå inte ta risken.

Amanda springer runt som ett yrväder i lägenheten. Det är hennes första jobbpass på The Exit ikväll och jag har nog aldrig sett henne så nervös. I vanliga fall är hon alltid den självsäkra typen så jag känner knappt igen henne.

"Ska jag ha svarta jeans eller mörkblå? Tänk om jag får black-out när någon beställer en drink och inte alls minns hur man gör? Tänk om jag tappar flaskorna så de går sönder!" tjuter hon medan hon springer mellan badrummet och hennes sovrum, och fortsätter "Visst är det bäst att ha uppsatt hår när man jobbar i en bar? Jag är inte lika snygg i det som utsläppt, men det måste ju vara fräschast väl?" Utan att vänta på något svar springer hon ut från sovrummet där jag sitter på sängen.

Att hon under sommaren gick en bartenderkurs där hon fick högsta betyg är helt oförståeligt just nu.

Jag fick gå några timmar tidigare från jobbet idag eftersom jag dyrt och heligt lovat Amanda att följa med henne första kvällen. Jag tittar på väckarklockan på Amandas nattduksbord - 20.35 lyser de röda siffrorna.

"Taxin är här om fem minuter", ropar jag och får ett panikslaget tjut tillbaka.

Med fem minuters marginal är vi äntligen framme på The Exit. Jag suckar av lättnad, trots att det inte är jag som ska jobba. Att vara försenad är det värsta jag vet. Preston står i dörröppningen och hälsar oss välkomna. Sedan drar han iväg med Amanda och jag slår mig ner på en barstol vid den största baren där vi började våran kväll när vi var här förra gången. Nattklubben har egentligen inte öppnat för allmänheten än, men en tjej som ställer fram glas fixar ändå ett glas mineralvatten åt mig. Jag ska jobba imorgon, och efter helgens minnesluckor är jag inte så sugen på alkohol.

"Hi, you're Amandas friend, right?" hör jag en killröst säga.

Jag vänder mig till höger och möts av ett par ljusbruna, otroligt fina rådjurs ögon. Killen har kort, brunt hår och ler vänligt. Oj vad snygg.

"Yea, I'm Amelia", svarar jag och skakar killens utsträckta hand.

"Liam." Han sätter sig på stolen bredvid. "Amanda and Preston told me to go talk to you."

"Oh. You work here or...?"

"Yes, this is my day off though, but I always end up here anyway. It's nice to be the one drinking the drinks instead of making them for a change. So, what are you drinking?"

"Just sparklingwater. I'm working tomorrow."

"Ah, come on, if you're gonna be here all night you'll have to drink. And just one drink wont make any difference."

"Allright, but just one then."

Tjejen på bardisken fixar snabbt ihop varsina ljusrosa drinkar till oss. Jag tar en sipp med sugröret och den är verkligen god.

"Oh, here comes my friend!" säger Liam efter att vi druckit lite till.

Jag tittar mot ingången och är påväg att spotta ut vätskan jag har i munnen. Det kan inte vara sant. Det är han.