"Är du hungrig hjärtat?" frågade Felix
Hjärtat? Usch, jag tror jag spyr. Men jag antog att jag var tvungen att svara, om jag inte ville ha mer stryk. Jag nickade och torkade bort tårarna. Han log och tog min hand och vi gick ner i köket. Det var ett stort och ljust kök, med modern utrustning och inredning. Det var riktigt fint. Han ledde mig till en stol och gick sen mot kylskåpet.
"Vad vill du ha?" frågade han och tittade undrande på mig
"D-det spelar ingen roll." viskade jag och tittade upp på honom
Han log och tog fram en påse pytt-i-panna. Han visade upp påsen för mig, för att få min bekräftelse. Jag nickade försiktigt och tittade ner på mina händer. Han gjorde i ordning mat och ställde fram så jag kunde ta. Jag tog inte så mycket, även fast jag var svin hungrig.
Han satte sig mittemot mig och satt och tittade på mig när jag åt. Jag kände hans blick bränna och jag skruvade på mig för jag tyckte det var obehagligt.
"Du är så vacker.." sa han och tog tag i min hand
Jag släppte min gaffel och kände avsmak i munnen. Jag hatade honom. Jag hatade honom verkligen.
"Snälla släpp mig fri. Snälla." viskade jag och kände tårarna bränna bakom ögonlocken igen
Han släppte min hand och ställde sig upp. Han blev arg, jag kunde känna det i luften. Och jag visste inte vad jag skulle göra, än att bara sitta där. Han tog bort min tallrik och kastade den i diskhon. Jag tittade på honom förvirrad, och han drog fingrarna genom sitt hår och drog i det. Vad i helvete är hans problem? Han slog sina händer på bänken och mumlade något för sig själv.
"Du kommer aldrig komma härifrån, hjärtat." sa han och log ett hemskt leende
Jag tittade bort och började gråta. Jag hörde att han suckade igen, och han gick runt till min sida av bordet och öppnade sina armar. Jag tittade på honom med en äcklad min och skakade på huvudet. Han sänkte sina armar och satte sig på huk framför mig.
"Du kommer trivas här Aurora, jag lovar. Detta är ditt nya hem nu." sa han och tog mina händer
Hans händer var varma och mjuka.
"Vem var kvinnan som skrek?" frågade jag och tittade på honom, uttryckslöst
Han tittade på mig och sen tittade han bort. Han såg ut att han inte ville svara på frågan. Men sen tittade han på mig igen och log en mjukt leende.
"Kvinnan?" frågade han och kollade på mig underligt
"Jag hörde en kvinna eller en tjej skrika, och sen en hög smäll. Vad var det?" undrade jag och korsade mina armar över bröstet
Felix kliade sig i huvudet och ställde sig upp igen. Han gick bort till diskhon och ställde sig mot den. Han var sjukt bipolär. Han var galen.
"Det finns ingen kvinna eller tjej här, utom du. Du måste ha hört i syne." sa han och kollade ner i golvet, för att sen möta min blick med en mörk blick.
Det var uppenbart att han ljög och dolde något för mig. Men jag bestämde mig för att inte lägga ner tid på att tänka och göra egna teorier av vad han ljög om. Jag tittade på klockan som var över spisen och såg hur sent det faktiskt var, och hur trött jag kände mig.
"Kan jag få gå och lägga mig?" frågade jag försiktigt för att inte göra honom arg
Han kollade ner på ett armbandsur han hade runt sin vänstra handled och kollade upp på mig igen.
"Ja, jag känner mig faktiskt lite trött." sa han och gick fram till mig för att sen ta min hand och gå till övervåningen
Han hade ett fast grepp om min hand, som om han var rädd för att släppa mig. Han frågade mig om jag behövde använda toaletten, men när jag skakade på huvudet gick vi direkt till rummet jag vaknat i tidigare.
"Du kan ha på dig den här." mumlade han och gav mig en t-shirt, och låste dörren efter oss till sovrummet
Jag tog tag om t-shirten och ställde mig i ett hörn för att byta om utan att bli stirrad på. När jag drog av mig tröjan jag hade på mig och stod med ryggen mot rummet kände jag 2 kalla händer mot min rygg. Jag hoppade till, innan jag snabbt tog t-shirten över mitt huvud och drog ner den.
"Är du blyg, Aurora?" sa Felix och skrattade till
Jag kollade ner i golvet och kände mig liten. Jag kände mig så förnedrad. Felix lyfte upp mitt huvud och kollade in i mina ögon. Hans ögon gjorde mig lugn på något konstigt sätt. Sättet han kollade in i mina ögon gjorde mig lugn. Det var något i hans ögon som talade till mig. Som om det bor en liten pojke i honom. En liten pojke som försöker nå ut, men något eller någon som stoppar honom.
--
