Han & HON Marcus Och Martinus

Mötet

//Agnes//
Jag sitter i bilen med mina hörlurar. Jag är sur för varje torsdag eller egentligen alla dagar springer jag tre kilometer på morgonen. Jag sitter i bilen och är uttråkad det är en timme kvar att åka tills vi är framme jag lutar mig mot rutan och blundar. Inga jag känner kommer vara där. Ingen jag känner kommer jag kunna prata med. Jag är ensam.......
Plötsligt hör jag någon säga
-Vakna Agnes vi är framme
-Va?
- vi är framme och Sena säger mamma det var bilköer.
Jag hoppar ur bilen tar mina två sportbagar och ryggsäck springer mot den stora gula byggnaden.
-Hejdå ropar jag över axeln.
Jag möter en ledare som stannar
-är du Agnes Dalweqryd? Frågar han
-Ja säger jag det var bilköer så vi blev sena.
-Men ... jaja här har du nyckel till stugan jag minns inte vem du sov med men det märker du. Frukost klockan 8 varje dag utom lördag söndag då är det klockan tio lunch klockan två alltid. Mellan mål klockan fyra middag klockan sex och kvällsfika klockan 9 klockan elva ska deg vara släkt och tyst i alla stugor förutom på helgen då är det klockan ett. Bra Hejdå säger den stressade ledaren snabbt och skyndar vidare.
Jag börjar gå bland stugorna. Jag är egentligen rätt blyg så jag kommer säkert knappt prata med rumskamraten idag eller imorgon. Jag går där och stannar plötsligt. Nummer nio. Jag kollar på träbiten på nyckelringen. Nummer nio
Jag tar ett djupt andetag och går in. Det är fint. Två sängar aha det vart en av dom tre rummen man sov två i. Jag ser ett litet pentry och dörren till toaletten och duschen. Jag går fram till den vänstra sängen. Det är kanske fyra meter en dörr och två nattduksbord emellan min och den andra sängen. Ingen här? Kanske också fastnat i en kö? Jag går fram till en byrå. Där ligger det kalsonger strumpor och... Tofsar?
Plötsligt öppnas toaletten

-Hej säger någon förvånat.
Jag stelnar till. Och drar igen lådan snabbt
-Gillar du mina kalsonger säger han och flinar.
Jag rodnar och går till byrån bredvid jag börjar packa upp.
-Vad heter du? Frågar an jag inte ens sätt ansiktet på.
-Okej är du stum? Döv? Frågar han
Jag skakar på huvudet.
-Blyg viskar jag tyst.
-Varför då? Jag är ingen varg direkt säger han och skrattar. Jag packar upp det sista och går ut med necessären i badrummet. Han följer efter mig.
När jag vänder mig om står han där nästan lika långa som mig. Lite lugg över ena ögat och bruna ögon.
-Hej säger han och ler. Jag går bara förbi han, till min ryggsäck och tar fram skissblocket och skisspennor.
Jag börjar skissa ett hjärta som har en pil isig. Plötsligt sätter sig killen bredvid mig och jag gungar till och råkar dra en tjockt mörkt streck över hjärtat
-Oj förlåt säger han
Jag reser mig upp lägger skissblocket på sängen. Tar fram mina löpar kläder och går in på toan jag låser byter om låser upp och går och på mig mina löpar skor och självklart var min sportbh från Nike samma med byxor linne och skor.
-Vart ska du? Frågar han och tittar upp från sin telefon
-ut säger jag tyst och går ut....

Kort jag vet tråkigt JAG VET! Men har en grymt bra idé till själva boken och jag hoppas ni inte tycker det här är en sån där vanlig bok där dom bli ihop eller kysser varandra direkt hoppas ni tycker om den här!