Always || Larry Stylinson

24

Harrys POV

"Någon som hette Louis ringde" sade Zac när jag kommit ur från badrummet inlindad i en grön handduk.

"Va?" hade Louis ringt? Jag vill inte höra av honom, ha kan väll gå och vara med Briana och sitt barn istället.

"Jag sa att du var i duschen, men han verkade ganska så nedstämd" fortsatte han.

"Var är min mobil?" frågade jag.

"Här" svarade Zac och sträckte fram den till mig.

Kom igen svara! Signaler efter signaler gick förbi i  mitt öra.

"Men för fan svara!" Jag vill att du svarar nu!

Inget.

Han svarade inte. Jag var väl inte viktig för honom längre.

Men jag klarar mig inte utan dig. Snälla säg att jag är viktig, att du och jag betyder mer för dig än barnet. Snälla.

"Ehm.. jag måste dra Zac, tack så jättemycket för att jag fick sova här och så vidare, vi ses." Jag for ut genom dörren och smällde snabbt igen den efter mig.

Tankar började komma upp om varför Louis inte svarat, huvudsakligen var ju tanken att han inte brydde sig, men varför hade han då ringt mig? Min andra tanke var at han kanske trott att Zac och jag hade gjort  något. Fan. Tänk om han tror det, tänk om han tror att jag har varit otrogen mot honom som han var med mig? Då skulle jag svikit honom och allt jag någonsin stått för.

"Fan Louis! Svara!" Jag försökte igen.

"Hej, det här är Louis, jag kan tyvärr inte ta ditt samtal just nu men lämna gärna ett meddelande efter pipet."

Pip.

"Jag älskar dig." sade jag i brist på annat å säga.

"Jag älskar dig så mycket att det gör ont, snälla ring mig." jag vet att du tycker att det var fett töntigt, tjejigt och fjantigt av mig att säga sådär. Men jag bryr mig inte om vad du tycker.

Jag sprang ner för gatorna. Över vägarna. Förbi fans. Förbi paps som fick en massa bilder. Jag brydde mig inte om jag såg förjävlig ut, hade rufsigt hår, trötta ögon och så vidare, jag brydde mig faktiskt inte om någonting. Jag ville bara komma fram till honom. Problemet var bara att jag inte visste var han befann sig.

...

Det är inte många kapitel kvar på denna bok nu. Den börjar komma tills sitt slut.

XO, Edine