LXXIX

1K 75 18
                                    

En hög ringsignal fick mig att vakna. Jag satte mig yrvaket upp i sängen och tittade mig förvirrat omkring. Efter ett tag upptäckte jag att det var Felix telefon som ringde. Försiktigt tog jag den från nattduksbord och svarade.

"Hallå?" mumlade jag hest.

"Vem är det jag pratar med?" hörde jag Felix mamma säga på andra sidan.

"Oj, eh, hej det är Oscar", mumlade jag och försökte låta mer vaken.

"Åh hej Oscar, hur är det med dig?" frågade hon vänligt. "Är Felix i närheten?"

"Han är i närheten, men han sover", svarade jag med ett skratt. "Jag mår bra, det känns skönt att ha Felix i närheten av mig."

"Det låter som honom", skrattade Felix mamma. "Men hur mår han? Har han skött sig hittills, eller borde jag köpa en tågbiljett så fort som möjligt så han kommer hem igen?"

"Om jag ska vara ärlig så har han varit lite bråkig, han var lite uppkäftig mot en av mina kompisar, men annars skulle jag säga att allt har varit bra", svarade jag. "Han har inte tagit någon medicin under hela veckan, tar han fortfarande någonting?"

"Ja, den pojken är ju allt speciell", sa hon med en suck. "Egentligen ska han ju ta sin medicin varje dag, men det fungerar ju inte riktigt."

"Finns det någonting som du vill att jag ska hälsa honom när han vaknar?" frågade jag.

"Försök be honom att snart komma hem igen, du får ju gärna följa med Oscar", sa hon. "Eller, säg i alla fall till honom att inte göra någonting dumt, att han ska vara försiktigt, du vet allt som man vanligtvis säger till sina barn."

"Självklart, jag håller ögonen på honom som en hök", skrattade jag.

"Perfekt, hejdå!" sa hon glatt och la på samtalet.

Jag la ifrån mig Felix telefon och vände mig mot Felix igen. Han hade tagit upp hela täcket och rullat in sig som en burito. Ett försiktigt skratt lämnade mina läppar. Jag drog med handen över hans kind. Han reagerade inte. Jag tog tag i täcket och började dra det från hans kropp.

"Men lägg av då din fitta", muttrade han trött med sömndrucken röst.

Han drog på sig täcket igen och kurade ihop sig som en boll. Försiktigt drog jag ur hans hår ur pannan på honom. Lät mina läppar närma sig hans öra.

"Älskling, det är dags att vakna nu", viskade jag.

Han slog med handen mot mitt ansikte och muttrade lågt. En suck lämnade mina läppar. Jag drog handen genom i mitt hår och såg trött på min sovande pojkvän.

"Felix snälla", gnällde jag och började dra i täcket igen.

"Lämna mig ifred", fräste han trött. "Jag kommer döda dig."

Jag suckade återigen och började skaka på hans kropp. Han morrade irriterat och vände sig mot mig. Hans blick var trött men arg på samma gång.

"Jag vill sova", fick han muttrande ur sig.

"Och jag vill att du ska vara vaken", kontrade jag med ett litet flin.

"Ville du något mer eller kan jag somna om igen?" sa han med en suck.

"Har någon vaknat på fel sida av sängen idag eller?" skrattade jag.

"Håll käften", fräste han lågt och drog täcket över huvudet på sig själv.

-

Hej jag vaknade klockan sju.

Idag ska jag till Gröna Lund (!!!) och jag är jättenervös. Ugh, jag blir så himla nervös för allting. Jag mår skitilla och har ont i magen. Vad kan man göra?

Ingen är säkert vaken vid den här tiden, så om någon skulle ha ett tips så får jag använda det nästa gång.

Jag är så trött, skulle gärna vilja sova.

Åh juste! Min mobil är ju fortfarande trasig, den ska in på lagning idag. Hittills har jag ju gått runt med en surfplatta (som faktiskt går att ringa på) men den får jag inte ha med på grönan för mina föräldrar. Därför har jag min pappas gamla tegelsten till telefon. Jag har försökt att ladda ner Wattpad, Instagram och Twitter, men vet inte hur bra det kommer funka. Så hur uppdateringen blir idag vet jag inte riktigt, det blir som det blir!

Förresten, glöm inte att springa och läsa min nya fanfic Snart om ni inte redan gör det ;)

Hur mår ni förresten? Vad ska ni göra idag?
Prata med mig, så blir jag glad :)

Hoppas ni får en fin dag! Ni är bäst, puss och kram ❤

468 kilometer » foscarDär berättelser lever. Upptäck nu