Jag blundade direkt. Jag kände något vasst mot min hals, det var säkert klorna. Jag kämpade för att komma loss men hon höll fast mig jättehårt. Klorna stack in längre och längre och jag var beredd på att dö. Blodet sprutade. Jag borde vara död nu men det var jag inte. Jag öppnade ögonen, hennes ögon var kolsvarta och det var blod i hennes ansikte. Mitt blod. "Det är bara att ge upp, jag är nog odödlig" sa jag men det kom inte fram några ord. Hade jag förlorat rösten? Jag försökte igen men det gick inte. Jag gav upp och försökte dra ut klorna istället. Jag lyckades! Hon gick därifrån med tunga steg. Jag satt kvar där bredvid liket alldeles chockad, jag var odödlig! Det var så himla coolt! Hungern i magen hade slutat och jag kände hur trött jag var och la mig ner och somnade.
Jag sprang, jagad av dimma. Alla som rörde den fick stora utslag och dog. Tårarna rann och jag föll ner på marken, dimman nådde mig och kroppen blev full av utslag och jag skrek av smärta. Just då ville jag dö. Det var som att bli styckmördad.
Jag vaknade med ett ryck, det var inte drömmens fel, jag kände någon konstig lukt. Det luktade gas. Då slog det mig att det var dimman från drömmen. Jag for upp och sprang ut genom köksingången och kom till en liten trädgård. Jag tittade upp mot himlen, molnen var kolsvarta. Sen sprang jag mot en grind som stod öppen och sprang ut på gatan. Människor sprang för sina liv men jag bara stod där och stirrade. Jag var visserligen odödlig men jag ville inte känna så stark smärta så jag sprang jag med. Bakom oss kom dimman närmare och närmare. Ingen var tillräckligt snabb och en efter en slukades av dimman. Många skrek och jag började bli trött men jag gav inte upp.
Dimman var för snabb och mina steg blev långsammare och långsammare. Det måste finnas någonstans som dimman inte når in men jag visste inte vart. Den var nu bakom min rygg och jag kände hur det brände. Fortare Leia! skrek det inom mig men jag klarade det inte. Jag föll ihop på marken och lät dimman sluka mig. Jag skrek och allting blev bara svart.
YOU ARE READING
Farligare än spöket Laban
Horror(Varning till känsliga läsare) Dörrar som knackar, monstren med långa klor, husdjur som rymmer, yxmördare, giftig dimma som dödar, blodregn och mycket mer.. Leia är en vanlig 15-årig tjej som har det jobbigt i skolan. Hennes familj tillhör inte de r...
