En bästis på beställning, tack.

Del 3

När jag vaknar så känner jag att jag måste få svar, kan hon inte bara säga som det är. Jag tror det är lättare om hon rakt ut säger att hon inte vill va med mig än att jag måste gissa mig fram. Jag skriver: Varför. Utan tungt eller frågetecken, bara ordet varför.

Virvla svarar med en gång. 

"Jag kan inte."

Jag läser meddelandet två gånger, vad menar hon. Det där är inte direkt något svar på min fråga.

"Ja, men varför kan du inte?" 

"Sluta fråga så mycket, du har inte med allt att göra okej." 

Vad menar hon, jag känner en klump i magen det här kan inte vara min Virvla hon var alltid så snäll och berättade allt till mig. Jag orkar inte gråta mer. Blodsmaken i munnen sprider sig och jag märker hur jag utan att tänka på det har bitit mig hårt i läppen. Vad svara man till ett sånt meddelande?

Jag lägger mobilen på bordet och kollar ut igenom fönstret. Solens första strålar lyser in och får mitt rum att lysa upp. Mamma måste ha kommit in i mitt rum någon gång under morgonen och dragit upp mina mörkläggnings gardiner.

Om Virvla är less på mig ska hon iallafall inte tro att jag springer efter henne. Jag skickar meddelandet snabbt så jag inte hinner ångra mig.

"Men K."

"Mamma tycker det är tråkigt att vi inte håller kontakten, hon tror att du är min själsfrände typ. Men egentligen har jag andra planer så skönt att du inte kan." lägger jag till. 

Svaret kommer snabbt igen.

"Sure"

Sure? Driver hon med mig eller? Först så är hon kall och nu tror hon inte att jag har andra vänner. Att jag inte har det kan hon ju inte veta och det borde hon verkligen inte ta för givet. 

Jag kiver upp ur sängen och kollar in i garderoben. Jag känner inte för att ha på mig något, men det alternativet finns såklart inte. Påklädd och sminkad går jag ner för trappan. På köksbordet ligger en lapp: 

"Godmorgon älskling. I värmeskåpet ligger pannkakor till dig. Kommer hem sent så vänta inte på mig ikväll."

Lappen är från förra veckan, men samma lapp är lättare att använda, det är så ansträngande att skriva nya varje morgon. Mammas signatur står längs ner på lappen, som om det finns någon annan i huset skulle kunna skriva en lapp åt mig. Som att en älskande pappa och coola storebröder skulle skriva till mig och mamma inte vill att jag ska tro att det är någon av dom som skrivit till mig. Nej, själv tror jag den enda anledningen till att mamma skrev sitt namn på lappen var för att hon älskar sitt namn; Clara Henning. 

Ibland undrar jag varför hon gifte sig med pappa, han var stilig har hon ofta sagt om jag vågat fråga. Men familj, det är inte mammas grej. Clara Henning är en ensamstående ung kvinna som har fullt upp med sitt jobbliv och sin ekonomi, som det för övrigt inte är något fel på. Mamma vill egentligen inte ha barn och ingen man heller, då hon klarar sig själv.

Jag kan inget mer en namnet på min far, Sebastian Casco-Royes. Mamma lämnade pappa innan hon viste sig vara gravid och själv har jag aldrig fått veta mer om det än att pappa var för krävande.

Jag kollar i värmeskåpet, och hittar en äggmaka som ser god ut, men jag är ändå inte sugen på något. Klumpen i magen finns kvar och jag är rädd att allt som jag stoppar i mig kommer komma ut direkt. Lunch skippar jag helt enkelt.

Huset är tomt som vanligt, om någon timme kommer städerskan och då hoppas jag kunna vara ute ur huset. 

Uppe i rummet tar jag min telefon. Virvlas grå ögon möter mina när jag sätter på skärmen, på min bakgrund syns jag och virvla skrattandes vi varandras famnar. Med en suck öppnar jag snap. En ny vänförfrågan från Jonte_miboy. Jag accepterar utan fler tankar på saken.

"Hej"

"Hej på dig"

"du va fett söt, ska inte ljuga"

Jag ler för mig själv, kan inte komma på vem Jonte är men någon av dom coola måste han vara ifall han såg mig igår.

"Haha, tack"

"Du kommer ikväll va"

"tror det"

"Skriv om du kommer, så hinner jag förbereda mig. Måste se bra ut"

"haha, okej"

Leende går jag ut ur chatten och ser att Lisa har skickat ett röstmeddelande.

"Sorry för igår, jag var på dåligt humör och det gick ut på dig. Kan du komma till mig idag."

Jag orkar inte bråka, Lisa är min ända vän och jag blir glad att hon förstår när hon varit dum. Hon ber iallafall om ursäkt och så ska vänner göra.

"Okej, ska jag ta med något?"

"Ta me cigg så kan vi röka å sminka oss tsmm"

"Måste vi röka"

"Sluta, klart vi måste. Vi kan lyssna på vår spellista oxå. D blir kul"

Lisa är bossig och det är lättare att göra som hon säger än att säga emot, hon blir alltid så glad när hon får som hon vill. Dessutom låter det kul, att sminka sig och lyssna på musik som vi brukar göra när det bara är vi.

"Okej"

Jag skriver till Jonte att jag kommer och han svarar med en snap där han gör tummen upp. Jonte är blond och ganska light skin, väldigt snygg. Hans blåa ögon skimrar på ett sätt som gör mig yr. "Pappa" visar jag och skrattar till, jag är inte typen som blir kär i någon jag inte känner men jag kan se det hända här.