Del 40. En fin dag

277 7 17
                                    

Sonjas perspektiv

"Olle!" Skriker Nella från sängen där hon ligger bredvid mig.

Olivia kommer springandes i panik in i sovrummet. Hon vet ju inte att jag är vaken.

"Nella tyst mamma sover." Säger hon i panik

"Nej hon är vaken. Kolla." Säger hon glatt och drar av mig täcket.

"Godmorgon hjärtat." Säger jag och skrattar åt henne.

"Din lilla bit-" Hon tystar sig själv och börjar kittla mig.

"Ja ja ja. Kittla mamma." Säger Nella glatt och hjälper Olivia.

"Vart är Dante när jag behöver honom." Säger jag när de slutat.

"Dani? Kan vi ringa?" Säger Nella när hon hör hans namn.

Dante har vart iväg i 3 dagar nu. Han kommer hem imorgon. De är skönt. De är riktigt tomt när han är borta. Men jag, Olivia och Nella har haft super mysigt. Linn har sovit här i 2 nätter och vi har bara vart.

"Idag ska vi köpa barnkläder och kolla barnsaker." Säger Olivia och drar upp mig ur sängen.

"Ja chilla får jag duscha först?" Frågar jag
Olivia är typ den som är mest taggad på bebis. Det hon inte vet är att hon och Dante ska bli gudföräldrar. Så mycket som de hjälpt mig, var bara självklart att de skulle bli gudföräldrar.

"Vi går in här." Säger jag och vinglar fram till affären.

Olivia hade Nella. Jag kan verkligen inte köra vagnen just nu.

"Nella vad vill du ha för vagn med lillebror?" Frågar jag Nella

Jag ville köpa en dubbelvagn. En vagn som både bebisen kunde ligga i och Nella kunde sitta i. De är så mycket smartare än att jag ska köpa en vanlig bebisvagn och Nella ska få stå på någon rull grej.

"Jag vill ha en rosa vagn." Säger hon och lägger armarna i kors.

"Ska jag visa några vagnar som jag vill köpa?" Frågar jag henne

"Ja mamma." Säger hon

Olivia och Nella följer efter mig.
"Denhär." Säger jag och visar henne vagnen.

"Den vill jag ha." Säger Nella

"Eller denhär." Säger jag och visar den andra

"Den vill jag ha mamma." Säger hon
Jag skrattar lätt. Hon är inte till världens hjälp ändå.

"Olivia vad tycker du?" Frågar jag

"Denhär. Den går att fälla ihop." Säger hon
Jag nickar. Hon har rätt. Den är nog bäst.

"Hej jag skulle vilja köpa denna vagn men går de bra att ni lägger undan den och jag hämtar den imorgon eller i övermorgon?" Frågar jag killen som jobbar på butiken.

"Ja men de funkar jättebra. Skriva bara ditt namn och nummer så fixar jag de." Säger han

Han hjälper oss att bära vagnen till kassan och sen skriver jag mitt namn och nummer på en lapp som han tejpar fast på vagnen.

"Andra barnet?" Frågar han
Jag blir typ chockad va frågan.

"Ja." Säger jag stelt
Han nickar och sen går vi ut ur affären.

Vi kollar runt i barnbutikerna och Nella blev såklart svartsjuk för vi köpte så mycket till lillebror men hon fick inget så Olivia köpte en docka till henne som hon lekte med i vagnen.

"Ska vi dra och äta lunch?" Frågar jag och sätter mig med en stund på en bänk i gallerian.

"Ja de är nog bra. Det ser ut som du kommer dö om du inte får mat." Säger Olivia på skämt
Jag blänger på henne och hon bara skrattar och hjälper mig upp.

Vi går ut ur gallerian och hittar ett McDonalds och går in direkt. Olivia beställer för mig medans jag långsamt går med vagnen och försöker hitta en plats att sitta på.

"Vänta jag hjälper dig." Säger en kille bakom mig
Jag vänder mig om.

"Nej de är lugnt." Säger jag och ler mot honom

"Nej men jag kan hjälpa dig. Vart vill ni sitta?" Frågar han

"Okej tack för hjälpen." Säger jag när jag satt mig ned.

"De är helt lugnt. Oliver förresten." Säger han och ler mot mig.

"Sonja." Säger jag och ler

"Vi kanske kan ses någon dag?" Säger han
Jag tvekar en stund. Är de verkligen bra? Vad kommer Ludwig tycka? Sonja skärp dig. Bara testa.

"Visst. Ge mig din mobil så lägger jag in dit nummer." Säger jag och sträcker ut min hand.

Han ger mig sin mobil och jag lägger in mitt nummer snabbt och säger hejdå till honom.

Olivia kommer tillbaka med maten och sätter sig ned.
"Jag såg allt. Vem va de?" Frågar hon

"Någon kille som hjälpte mig." Säger jag och rycker på axlarna och hjälper Nella med att öppna sitt happy meal.

"Okej. Men varför hade du hans mobil då?" Frågar hon nyfiket

"Vi ska kanske ses." Säger jag obrytt

"Du skojar?" Säger hon

"Nej. Lugna ner dig. De är väll inget stort. Inte som att vi ska bli tillsammans. Vi ska kanske ses. Hör du kanske." Säger jag

"Ja. Visst." Säger hon och börjar äta.
Jag bara skakar av mig allt.

Tror hon jag vill bli tillsammans med någon. Nej aldrig. Det räckte med allt som hände med Ludwig. Jag ska fokusera på mig. Nella och bebisen. Ingen annan. Jag är bättre själv.

Sonja skaffar ny? Vad tänker vi om de?

𝐛𝐚𝐫𝐧𝐯𝐚𝐤𝐭𝐞𝐧 ˡᵘᵈʷⁱᵍ ᵏʳᵒⁿˢᵗʳᵃⁿᵈ Nơi câu chuyện tồn tại. Hãy khám phá bây giờ