My Trip With Tom Holland

Del 18

Jag skakade försiktigt om mamma nere i vardagsrummet. Hon tittade trött och förvånat upp på mig och sedan log hon. "Tom är på flygplatsen med Abigail, dom kommer landa om någon timme och jag har bokat rum på hotellet här i närheten" Sa jag och mamma nickade.

"Ni får gärna komma på middag imorgon kväll, jag kan laga någonting gott" Sa hon och jag log. "Vi kommer över imorgon kväll" Sa jag och mamma nickade belåtet innan hon slöt sina ögon för att somna om igen. "Ses imorgon mamma" Sa jag lågt. "Älskar dig" Mumlade hon fast fortfarande med stängda ögon. "Jag älskar dig också" Sa jag innan jag hämtade min väska och ställde den i hallen redo för när Tom kommer och hämtar upp mig.

Klockan i köket tickade i slowmotion men efter vad som kändes som timmar av väntan såg jag hyrbilen jag hyrt sakta in framför huset. Mamma sov och jag hade ingen tanke på att väcka henne, jag har redan sagt. Jag vinkade hejdå till Pär innan jag gick ut till bilen.

Tom satt med händerna hårt knutna om ratten och han tittade mot mig när jag öppnade dörren till bilen. I baksätet satt Abigail i en barnbilstol hon hade somnat, det förvånade mig inte, hon har varit vaken länge klockan är mycket.

Vi satt tysta i bilen det enda som störde tystnaden och den spända stämningen i bilen var den pratande GPS:n som Tom troligtvis ställt in när han körde från flygplatsen.

"Tom, I know your mad at me and I want you to know that I'm sorry but i needed to travel here" Sa jag lågt för att inte väcka Abigail.
"I get it Maya, your Mother is sick and I understand that you need to be here for god sake your mother is really sick..." Svarade Tom och jag nickade men visste att han inte pratat klart.

"What I'm trying to understand is why you left without telling me, you just left a fucking note" Sa han allvarligt men tittade snabbt bak mot Abigail för att se till så att hon sov och inte hörde honom svära.

"I don't know Tom I was mad and upset" Mumlade jag och bet mig stressat i underläppen. Jag kunde känna Toms blick mot mig och jag visste att det inte var en bra ursäkt som räckte för honom men det är sanningen. Jag var arg och upprörd, jag vet att jag klantade mig genom att inte berätta att jag reste till Sverige men jag vet inte hur jag ska förklara för honom att jag verkligen är ledsen.

Tom svarade inte, han stirrade med en tom blick ut på vägen. Jag visste inte vad jag skulle säga så jag satt tyst resten av vägen till hotellet.

∾∾∾

Jag la försiktigt ner Abigail i en av hotellsängarna i rummen som jag bokat. Hon hade inte vaknat av att jag bar henne från bilen till hotellrummet hon sov fortfarande djupt.

När jag lagt Abigail gick jag mot min och Toms hotellsäng. Jag tog av mig mina kläder och lät dom ligga i en hög på golvet. Nu kände jag det igen, sorgen, mina ögon vattnades och jag tog ett djupt andetag. Jag kände Toms starka varma armar om mig. "I'm sorry" Mumlade jag mellan mina snyftningar till Tom. Han suckade, "Maya can we just forget what happened, I forgive you" Viskade han lågt till mig. Jag vände mig mot honom och Tom gav mig en kyss på pannan. "My mother..-" Snyftade jag och satte mig upp med täcket över mina axlar. Tom satte satte sig mittemot mig och jag tittade ner i sängen.

"I shouldn't be crying, I'm a parent" Sa jag och insåg hur mycket jag gråtit på senaste tiden. Tom satte sin ena hand under min haka så att våra blickar möttes. Han strök försiktigt bort mina tårar med sin andra hand.
"Darling you have all the right to be sad, Okay?" Tom släppte inte mina ögon med blicken. Jag nickade.

"When you feel like we'll travel back to England and we can look at the house in London that I showed you...and we have a whole wedding to plan" Sa han och flinade stort, jag nickade och kunde inte låta bli att le med tanken på att jag och Tom ska gifta oss. Tom satte sina händer om mina kinder och kysste mig. Jag andades in doften av honom och njöt av kyssen som jag önska aldrig skulle ta slut.

Tom förflyttade sina läppar till min nacke och jag kände hur min puls drastiskt steg. Men han hade inga vidare planer på att fortsätta istället förflyttade han sig till mitt öra. "You need to sleep" Viskade han och vid varje ord vidrörde hans läppar mitt öra. Jag suckade och log innan jag insåg hur mycket klockan egentligen var.

"Your right" Sa jag och släckte nattlampan som stod på nattygsbordet bredvid sängen.
Jag la försiktigt mitt huvud på Toms  bröstkorg. Han strök mig över huvudet. Det var alldeles för mörkt i rummet för att vi skulle kunna se varandra men bara genom att känna hans närhet lättade på trycket inom mig.

"Tom?" Jag undrade om han hade somnat. "Mmh?"
"My mom invited us to dinner tomorrow" Sa jag och förväntade mig egentligen inget svar. "Okay" Mumlade han mellan sina djupa andetag och när jag väl trodde att han hade somnat sa han någonting som lämnade mig i chock.

"Ryan came to visit our apartment, he was searching for you, he told me he was sorry and that he regrets what he did etcetera..." Tystnaden var intensiv och jag försökte tyda Toms känslor. "He told me he's not into girls anymore, he's aparently gay..."

Min kropp frös till av chock.

***

Förlåt för att jag inte har skrivit på ett tag...