Chapter 19: To the Resort.

Magsimula sa umpisa
                                    

Nang sumara ang pinto ay tumingin sakin si Lolo Raphael.

"now Damien, what is this favor you want to ask?" tanong ni Lolo Raphael na parang pagod na pagod na. Para bang nawala ang lakas niya sa mga tinuran ni Tito Michael.

"Umm.... Mukhang pagod po kayo. Pwede naman po akong bumalik." sagot ko.

"no... No. I'm not tired, ijo. May mga naalala lang. Hahaha. You could ask me anything. I'll grant it."

"it was not a big deal, Lolo."

"just talk Damien."

"okay.. Ano... Meron po ba kayong alam na resort that we could go without any authorities asking. Yun bang medyo tago. Para naman hindi kami naiistorbo. I kinda have a feeling na ang nangyaring pagsalakay sa bahay ay hindi lang dahil sa pera. I know you heard from Gabriel about the guy who called me years ago. Ang dahilan kung bakit ako nandoon sa bar noong gabing niligtas ko siya." sagot ko, looking at him with determination.

"hmmm.... That is something ... A resort just for yourselves?" - Lolo Raphael.

"hindi naman po para sa amin lang. Don't worry I'll pay or rather our parents would pay for every expenses."

"nahh. huwag na. We have a rest house a bit isolated pero may malapit na hotel doon. You could do whatever you want. Here's the address. It could up to 30 people at a time. I'll talk to our care taker as well." - Lolo Raphael.

"no. 'Lo we could stay at the hotel."

"cge na Damien. Use the rest house. Wala na namang gumagamit noon after…. Basta use it or else."

"alright. I could pay you some rent. We would be staying ther for a month."

"I don't need your money Damien. Do whatever you want. Just remember call if you need help. You could also buy some grocery di ko kasi alam kung mayroon bang pagkain doon."

"yes Lolo. And thank you for everything."

"huwag kang mahiya apo."

With that said ay nagpaalam na ako kay Lolo Raphael. I don't know why pero kahit natatakot ako sa kanya ay feeling ko napakasafe ko sa tabi niya. There was something that made me calm whenever I'm infront of him.

Pagbalik ko sa bahay ay agad akong sinalubong ni Riley.

"musta?" tanong ni Riley. Relief was clear on her eyes.

"it's settled. Doon tayo pupunta sa private rest house ng kakilala ko." sagot ko smiling reassuring her.

"that's good to know. Kailan tayo pupunta?"

"bukas sana kung handa na sila. Aalis na rin kasi sila Kuya Ivan bukas."

"That's okay for me. My bags are pack though I don't know about the others.”

Love Born From Revenge. (tagalog story)Tahanan ng mga kuwento. Tumuklas ngayon