let's do a aventure

kapitel 1

 "Hur länge tror du att ni blir borta?" frågade min kompis Martin som stod bredvid mig vid mitt skåp. "Jag vet inte riktigt, runt två år ungefär!" sa jag sorgset och kollade på Martin.  "Jag vill verkligen inte att du ska flytta!!" sa han dystert. "Jag kommer komma hem på lov för att träffa dig, jag lovar!"  Sa jag till honom och tog tag i hans hand. Jag och Martin var verkligen bästa vänner. Folk kunde tro att vi var tillsammans när vi höll hand och kramade varandra så mycket. Vi mötte mina andra kompisar, Johan, Leo, Jonas och Erik. Jag hade inte riktigt några tjejkompisar, jag passade in bättre hos killarna. "Fan vad skönt det ska bli att slippa dig, Josse!" var det första Erik sa till mig och slog till mig på armen. "Kommer bli väldigt skönt att slippa se ditt anstikte med ska jag säga!" svarade jag skämtsamt och slog till honom ännu hårdare på bröstet. Vi skrattade och gick till lektionen. 

Hela dagen hade jag tillbringat med mina bästa vänner. på skolan och efter. På kvällen var vi i vårt tomma hus med MASSA flyttlådor och pratade och beställde hem pizza. Det var verkligen våran sista kväll tillsammans på väldigt länge. Jag skulle verkligen sakna dom. 

När jag hade sagt hej då en sista gång till mina vänner packade jag ihop lite mer saker innan jag skulle gå och lägga mig. Min mamma knackade på min dörr och fråga om hon fick komma in. "Absolut!" svarade jag. "Hur känns det?" frågade hon mig när hon öppnade dörren och satte sig ned på madrassen i mitt rum. Min säng hade redan skickats till LA som alla våra möbler. "Helt okej! Jag är nervös för hur mitt liv kommer att förändras." "Du kommer ha det super bra i USA. Det har varit din dröm hur länge som helst. Du hör hemma där!" Jag log mot min mamma och sa godnatt. Jag satte min mobil på laddning och började spela en lugn låt som jag sedan somnade till.