50 Familiarisar
~Flareblitz~
(A/N: Det förväntade ni er inte va?😂)
Jag suckade och såg efter Winter och Blair.
Det kanske var dags... Att... Hålla min plikt som Visad Familiaris...Jag sträckte på mig och gick mot den stora byggnaden. Inte en gång, inte ens en enda, hade Blair försökt Sammanstråla med mig, men det kanske var för att bandet mellan henne och Winter var mycket starkare än vårt. Medan jag tassade omkring i den tysta skolbyggnaden hörde jag andra tassar bakom mig.
"Varför förföljer du mig?" frågade jag och vände på huvudet.
ArticSilver, Rileys Familiaris, stod och betraktade mig med sina gyllene ögon.
"Varför är du ensam?" kom hans svar.
Jag suckade och vände på mig för att börja gå igen. Han tog ett språng och landade lite framför mig.
"Flareblitz... Jag ser ju att något är fel..."
"Varför är du inte med din Illusionist ArticSilver?" frågade jag kyligt.
"Varför är inte du med din?" kontrade han.
"Hon är med Winter..." suckade jag och stannade. "Vad vill du Silver?"
"Tänker du lämna dem?"
Jag stelnande till.
"Vad får dig att tro det?"
"Min syster tillhörde en Stjärnfödd. Hon var sin människas visade Familiaris. Efter ett år lämnade hon. När visade Familiarisar lämnar känner de att de inte hör hemma där längre eller att de bli bortstötta. Är det det du känner nu, Flare?" undrade Silver oroligt.
Silver var en aning mindre än mig, men minst lika tuff. Om vi hamnade i en fight skulle jag ärligt talat inte veta vem som skulle vinna.
"Jag... Jag vet inte Silver. Kan du... Bara lämna mig ifred ett tag?" bad jag.
"Okej," mumlade han och borrade snabbt in huvudet vid mitt.
Förvånat backade jag lite och såg honom springa iväg för att ta sig till Rileys lektion.
༺𑁍༻
Jag spenderade dagen med att vandra ensam på Aris. Alla elever var på lektion så det var ganska tråkigt. Blair hade lektion med Lakastrio och resten av de Stjärnfödda. Aka Sammanstråla-med-Winter-lektion. Anton hade inte kommit till Stjärnfödda lektionen idag. Ibland undrade jag, hur han kunde Sammanstråla så lätt med Icicle som var hans visade Familiaris, men hade inte ens försökt med Spark som var hans dolda.
"Flare? Vad gör du här? Borde du inte vara i rektorns kontor med resten av de Stjärnfödda och deras Familiarisar?" undrade någon.
Jag såg upp och mötte Peter och Suns blickar på mig.
"Hon är med Winter," svarade jag enkelt.
"Flare... Är något fel? Du verkar... Bekymrad," sa Sun.
"Jag mår bra," sa jag irriterat och slog surt till med svansen.
"Flare... Berätta sanningen," sa Peter allvarligt.
"Varför skulle jag berätta för dig?" fräste jag.
"För att du är en del av Blair och jag bryr mig om henne. Berätta vad det är som är fel," sa han och la armarna i kors.
"Jag lämnar er ifred. Jag är med Victory," suckade Sun.
Vi båda såg efter henne.
"Det är en svacka i ert förhållande. Eller hur? Du stötte bort Sun med när du stötte bort dina vänner. Du kan inte förvandla henne," sa jag och började gå.
"Får jag plocka upp dig?" undrade Peter utan att svara på min fråga.
"Nej."
"Det blir lättare att prata då."
Jag fräste till.
"......Okej."
Peter log sorgset och böjde sig ner för att varsamt plocka upp mig i sin famn.
"Blair har rätt. Dina händer är varma," mumlade jag och lindade svansen runt hans arm.
"Pratar ni om mig?" frågade Peter förvånat.
Jag stelnade till och började skratta lite smått.
"Vi pratar om alla," sa jag lite finurligt.
Peter grimaserade, men förblev tyst. Han satte sig ner i en tom korridor på Smaragdelevernas våning. Alla andra hade lunch nu, men tydligen inte Peter.
"Nå, berätta vad som är fel nu," sa han och strök mig försiktigt över pälsen.
"Du skulle inte förstå," suckade jag.
"Förmodligen inte, men jag kanske kan hjälpa dig."
"Jag tror jag måste lämna Blair," slängde jag ur mig innan jag hann tänka efter.
Peter stelnade till och tvingade mig att se in i hans ögon.
"Lämna henne? Hur? Varför?"
"Som hennes visade Familiaris... Så är risken att jag måste lämna. Blair kommer växa upp och förändras. Jag speglar hennes förflutna så genom att släppa det förflutna så kommer hon även mista mig," suckade jag.
"Men... Att lämna henne är ett val du gör Flare. Du kan inte tro att det är typ ditt jobb. Det finns inga måsten," sa Peter.
"Men det är just det det är. Mitt jobb. Eller mer min plikt. Winter kommer stanna som hennes Familiaris. Det är bäst så."
"Bäst för vem egentligen? Du vill inte lämna och Blair vill inte att du ska lämna. Jag ser inte problemet," utropade Peter upprört.
Jag ryckte till och slog ner blicken.
"Hon inser det inte... Men hon avvisar mig redan," mumlade jag sorgset.
"Avvisar dig? Exat hur?"
"Hon Sammanstrålar bara med Winter," viskade jag. "Du borde vara ärad över att jag ens säger det här. Jag är inte direkt någon känslosam talare av mig."
Peter suckade och höll mig intill sig. Utan att säga något lät han mig somna i hans famn.
✯❄︎✯
~Blair~
Mars månad hade börjat och blommorna hade börjat titta fram. Winter och jag hade experimenterat mera tillsammans genom att Sammanstråla. Vi hade lärt oss väldigt mycket genom att göra det och nu kunde vi Säras utan Flares hjälp. Apropå Flare, var var hon? Vi hade just kommit tillbaka från skogen och Särat oss, men vi kunde inte finna Flare. De andra hade lunch nu, men jag var inte särskilt hungrig.
"Kom Winter, vi måste leta reda på Flare."
Winter slöt upp vid min sida och tillsammans gick vi till matsalen.
"Har ni sett Flare?" undrade jag när jag gått fram till Victory.
Vera rynkade på pannan.
"Jag har inte sett henne sen imorse med dig," svarade hon.
Jag såg på Ricky och George som skakade på huvudet.
"Hmm... Hon kanske är någonstans på den här våningen?" föreslog Zac.
Jag nickade fundersamt och lutade mig fram för att kyssa hans kind.
"Tack."
De log mot mig innan jag och Winter slank ut ur matsalen. Var kunde hon vara?
'Hon är med Acanti,' sa någon bakom oss.
'Peter?' ekade Winter och vädrade i luften.
"Tack Silver, Sun," log jag och klappade Rileys snöräv på huvudet samtidigt som jag gav Sun en bekymrad min.
Winter spårade upp Peter väldigt snabbt och vi fann honom sittandes i en korridor med något rött och fluffigt i famnen.
"Peter!" utropade jag.
Hans huvud ryckte till och såg på oss när vi kom joggandes.
"Tack för att du tog hand om Flare. Men jag förstår inte, hon kunde följt med ut i skogen med oss," mumlade jag och såg på den sovande Flare.
Hon såg så liten ut i Peters armar. Så skör.
'Blair... Jag tror jag vet vad det är som är fel med henne,' mumlade Winter bittert.
"Vad?" frågade jag otroligt.
'Minns du det Lakastrio berättade förra året? Att Stjärnfödda inte brukar få behålla båda Familiarisarna...? Att en lämnar när dess Illusius förändras? Det brukar oftast vara den visade Familiarisen eftersom de för det mesta speglar Illusionistens förflutna eller nutid,' förklarade Winter bekymrat.
Jag blev kall inombords. Skulle Flare lämna mig??
"Nej. Jag vill inte ändra mig om det innebär att Flare försvinner. Jag kan fortfarande vara mig då och nu på samma gång," protesterade jag.
Peter suckade och skakade på huvudet.
"Det är inte rätt. Om den magiska världen skulle vara rättvis och sanningsenlig skulle alla ha säkert 50 Familiarisar! Man kan inte bestämma Stjärnföddhet beroende på personlighet. Alla har olika sidor av sig själv. Alla är böcker och inte kapitel. Dina Familiarisar är annorlunda."
"Hur då annorlunda?" fick jag fram.
"De är inte som dina andra Stjärnfödda vänners Familiarisar."
Jag blev förvånad över att Peter kunde veta så mycket. Det måste ha varit Flare som berättade det.
"Waw. Hon berättade massa saker för dig, eller hur? Du borde känna sig hedrad. Flare är inte direkt en känslosam talare," sa jag och log lite, glad åt att Flare hade berättat för Peter.
Hon hade öppnat upp sig för någon som inte var mig eller Winter.
"Ja, hon sa det med," sa Peter med en suck. "Men det är inte det som är poängen, Blair! Dina Familiarisar är inte någon slags FramtidsFörfluten."
"Hon öppnade veeeerkligen upp sig," sa jag roat.
"Blair! Lyssna! Både Flare och Winter är ditt förflutna och din framtid. Ingen är framtiden och ingen är det förflutna. För även de har sidor. Du är Flare och du är Winter. Flare är Winter och Winter är Flare. Ni alla tre är en och samma. Ingen kan ändra på det!!!"
Medan han talade hade Flare öppnat sina ögon och såg på mig. Jag log mot henne och märkte att tårar rann ner för mitt ansikte.
"Tack Peter. Verkligen. Tack."
"Blair, varför gråter du? Och framför allt, tackar mig?"
"Du fick mig att inse. Fick oss att inse. Eller hur hör ni?" fick jag fram mellan tårarna och drog Winter intill mig och tog Flare från Peters famn.
Han hade rätt. Peter. På något sätt lyckades han få mig att inse massa viktiga saker här i livet. Det var en sak som jag gillade hos honom. Att han kunde se saker som det var och se bortom alla murar. Något som jag ibland kunde sakna.
Awwwe. Poet Peter på g😂
Ugh, jag vet vad som ska hända i de 5 sista kapitlen (shit is going down, not to spoil things tho) men inte i de 5 kommande?? Något speciellt ni vill ha? Jag kan ge några ni kan välja på😂:
1. "Roligt" kapitel med Victory.
2. Breaking them rules!!!!
3. Drake? (Nej jag tänker inte säga något mer)
4. Eget förslag.
Skriv den siffran ni vill ha. Om ni väljer 5 så får ni utveckla det men jag tror att ni förstår det lol. Btw, säg inte "Det spelar ingen roll för det är ändå bra" för då sitter jag fortfarande här med writers block och det kommer dröja innan nästa kommer.... Eh... Ja....
Skolan börjar imorgon, yak. Har sån ångest att jag typ vill dö här och nu. Jag vill bara försvinna. Eller hoppa över 9:an. Och gymnasiet. Det har jag också ångest över. Jag har typ ångest över hela mitt liv. Åh herregud, ska sluta nu. Mig och mitt tragiska liv.
//Sarilia