Kapitel 2

121 9 1
                                    

Klockan är 16.45 och jag sitter uppe på mitt rum och väntat på att den där Daff killen skulle medela mig. När jag sjöng min låt hade dom bara suttit där med poker face. Jag var otroligt nervös och förväntans full. Plötsligt plingade min mobil till och jag sträckte mig efter dom på typ en halv sekund :3 Det är säkert Daff! Men när jag kollade på Displayen stod det bara "Emma😙🎀"

Emma😙🎀: Hej Guuuuurl! Hur gick det?!
Jag: jag vet inte, dom skulle messa mig när dom visste. Du gav mig falska förhoppningar, jag trodde det var han som messa😐
Emma😙🎀: Vet du fortfarande inte!? Men messa när du vet, för då blir det parteyyy🎉🎉
Jag: haha😂 okej vi säger väll så😄 puzz😘
Emma😙🎀: Puzzz😘

Jag la tillbaka min telefon på nattduksbordet och tog upp min MacBook och gick in på sociala medier. När jag hade kollat igenom allt, gick jag över till min kanal på Youtube. Jag la upp covers och video bloggade på den. Jag har fått massa "kärlek" från dom som ser på dom, och det var tack vare dom jag gick till den här auditionen. Jag sökte på "Simon Lussetti" som är min favorit video bloggare. Jag vet inte vad det är med honom, men någonting konstigt, men kul, bara... Jag gick in på Spotify och satte på shuffle. Sexyback med Justin Timberlake började spelas. Den låten får mig alltid att le, den är, speciell, minst sagt.

"Cher! maaaat!!!" Ropade mamma från nedervåningen. Jag stängde av musiken och sprang ner för trappan.
"Hur gick det på auditionen?" Frågade mamma förväntans fullt.
"Vet inte, dom har inte sagt någonting än" sa jag och började ta av maten som var på bordet.
"Det gick säkert bra! Du är ju jätte duktig!" Sa mamma om möjligt ännu mer entusiastiskt.
"Mm" sa jag och började hugga in i maten som jag tagit åt mig. Mamma och pappa började prata om någonting ointressant, typ politik eller något så jag slutade att lyssna på dom. När jag hade ätit klart gick jag upp till mitt rum, kollade min mobil, men den där Daff hade fortfarande inte messat mig. Jag himlade med ögonen och tänkte att dom säkert inte valt ut mig. Det var ju ändå ungefär 150 tjejer till som sökte så varför skulle dom välja mig liksom? Jag satte mig i sängen med min dator i min famn och gick in på TV3 play och satte på 'faking it' som enligt mig, är det bästa programmet någonsin. Det handlar om två tjejer som låssas vara ett gay par för att få status, men inser efter ett tag att det inte var ett smart drag när den ena tjejen får känslor för en kille och hon alla får reda på det.
När jag hade kollat på typ 5 avsnitt av det, var jag ganska trött och bestämde mig för att gå och sova. Jag gick till min garderob och bytte om till en over size, mjuk tröja som jag alltid sover med. Jag la ner min dator på golvet och drog upp täcket som hade hamnat på golvet. Jag la mig tillrätta i sängen och kände hur mina ögonlock blev tyngre och tyngre tills jag hade somnat i en djup sömn.

Morgonen därpå ~

Jag vaknade av att min mobil plingade till. Motvilligt satte jag mig upp i sängen för att kolla vem det var. På displayen stod det bara 'okänt nummer'.

Okänt nummer: grattis! Vi valde dig och vi vill att du kommer till studion klockan 12 // Daff.

Jag kunde knappt tro mina ögon! Dom valde mig. Jag började att skrika allt jag kunde tills jag kom på att det kanske skulle förstöra rösten. Jag slängde en hastig blick på klockan och såg att den var 10.23 och började direkt att göra mig i ordning. Samtidigt missade jag till Emma att dom valde mig. Jag gick till badrummet och sminkade mig. Det vanliga: foundation, concealer, puder, eyeliner, mascara och ett ljust läppglans. Jag sprang tillbaka till mitt rum och satte på mig en vit magtröja, en svart kjol med hängslen och mina silvriga headphones över. Jag kollade mig i spegeln och fick syn på mina tatueringar, som faktiskt passa ganska bra till min look. Mitt hår borstade jag igenom en gång till och satte det på sidan. Jag sprang ner till köket och gjorde frukost.
"Valde dom dig?" Jag vände mig chockat om och fick syn på mamma sitta vid 'the kitchen island'
"Japp!" Sa jag exalterat.
"Jag visste det!" Sa mamma och kom fram och gav mig en kram.
"Jag ska till studion snart och göra någonting!" Sa jag och släppte kramen och gick över till frukosten igen.
När jag klar med att äta frukost, tog jag snabbt på mig skorna och sprang ut och ner till buss hållsplatsen. Bussen skulle komma om fem minuter och jag hörde det där skrikande igen. Jag kollade åt höger och såg en kille komma gåendes med massa skrikande tjejer efter sig. Han började ta foton med dom och skriva autografer. Varför gjorde han det? Han var väll inte känd direkt, då hade jag känt igen honom jue. När alla hade fått varsin bild började han komma mot mig. Han satte sig ner bredvid mig på bänken. Bussen kom och jag reste mig vilket han också gjorde. Vi båda steg på bussen. Jag letade efter en ledig plats, men det fans bara nästan längst bak eftersom att Bussen var knök full, och dom två sätena var bredvid varandra. Killen följde efter mig och jag kände en brännande blick på min rumpa. Jag vände mig om och kolla på honom med en 'seriöst?' blick men jag kunde ändå inte låta bli att le. Jag satte mig längst in med honom bredvid mig.
"Hej" sa han mitt i allt.
"Hej" sa jag och lutade huvudet mot fönstret.
"Vad heter du?"
"Cher, du då?"
"Felix"

FailedDär berättelser lever. Upptäck nu