De sörjda bortglömda

Paret del 2

Elsa pov.

-"Kommer du?" Frågar den vackra unga kvinnan.

-"Ja" säger jag lyckligt och springer efter henne.

Kvinnan går närmre mig och pekar på en ledig stol i publikmassan. Jag ler och tackar henne, vilken fantastisk dag det här kan bli.

Kvinnan går upp på scenen och springer in i den vackra tjejen som jag mötte tidigare. Flickan säger något till kvinnan och hon nickar sedan pekar de på mig....

Angie pov.

Violetta pekar på en blond tjej som vi precis mötte, och vi båda tycker hon ser rätt bekant ut. Vi har ingen aning om vartifrån, men hon liknar någon bekant.

Sedan tar jag Violettas händer i mina och säger lycka till, för hon och Leon ska framträda en sång tillsammans och sedan även Ludmila. Ludmila och Violetta är som mina små änglar, de är styvsystrar och bästa vänner. Äntligen efter så många år av slit. Tillsammans bor vi i ett stort hus, jag tillsammans med German och flickorna. Ibland även Fredrico. Det är mysigt men ibland kan det vara lite påfrestande.

Jag ser Violetta i min ögonvrå som sakta tar sin Leon i hennes famn. Kärleksparet de två. De två har tagit sig igenom mycket, men det svåraste var nog deras egna kamp mot deras känslor. Men trots allt är de tillsammans och beter sig som ett litet gammalt par. De skyddar varandra som syskon, pratar som bästa vänner och beter sig som ett gammalt par emot varandra.

Jag kollar på de med lycka, min systerdotter. Tillsammans med sin älskade Leon, de är perfekta för varandra och kan nog ta sig igenom allt tillsammans.

Pling plong, nu ringer det och Pablo stänger igen dörren till rummet. Det är dags...