huset bredvid

del 1 New school (Ellie)

Jag vaknar av att mitt alarm börjar ringa klockan 06:00 och undrar varför det ringer jag kollar på datumet och det är den 24 augusti det är ju första dagen på universitetet idag, jag rusar upp för sängen springer in i duschen och funderar vad jag ska ha på mig och bestämmer mig fören klänning så jag rakar benen och sen hoppar jag ut ur duschen. jag går till garderoben och sätter på mig en röd sommarklänning som inte visar mina former så mycket med en jeansjacka och ett par vita Vans. När jag är klar med allt så kommer min pappa in i mitt rum "Gud vad fin du är, jag fattar inte att du ska till universitetet idag" han ler mot mig " Inte jag häller, men om du ursäktar mig så måste jag äta lite frukost" Jag ler tillbaka till pappa och ger honom en kram innan jag springer ner för trappan och in i köket. 

När jag kommer in i köket sitter mamma vid köksön med sitt kaffe i ena handen och i den andra har hon sin penna och målar en ny fantastisk målning, jag går fram till henne och ger henne en puss på kinden "Du ser fantastisk ut gumman" hon och ger mig en karm "Tack!" mamma tittar på mig med blicken som säger har inte du också något att säga "Du ser också fantastik ut mamma" säger jag med en nästan förlåtande röst, mamma svara med ett leende. 

Jag går fram till kaffebryggaren och häller upp kaffet i en mugg. Jag gör ordning min frukost och sätter mig jämte mamma för att titta på när hon målar, det har alltid fascinerat mig  hur hon kan bara dra några streck på ett papper och skapa något fantastiskt."Vad är det du målar?" säger jag och tar en tugga på min macka "En örn" hon fokuserar på sin målning när jag frågar "Varför just en örn" "För den visar mod precis som du" jag ler mot henne och tittar på målningen. 

När jag har ställt in disken i diskmaskinen så går jag och kollar mig i spegeln och sätter på mig läppglans och säger till mig själv detta kommer gå bara det är bara en ny skola men allt kommer vara som vanligt bara ett år äldre. "Jag går nu" skriker jag till alla i huset "vänta jag har något till dig innan du går" skriker mamma tillbaka, hon kommer in till hallen och räcker fram målningen som hon målade tidigare "Som ett lycka till" "Tack så mycket" jag ger mamma en kram innan jag säger att jag måste gå. 

När jag kommer ut så tittar jag på huset framför vårat och där som vanligt sitter Cameron och röker på trappstegen på verandan, när han ser mig att jag stirrar på honom så vikar han jag vinkar tillbaka och skyndar jag mig där ifrån. Cameron har alltid varit min granne sen jag födes han är ett år äldre än mig men det stoppade inte oss från att vara vänner och vi var också dom ända barnen i våran ålder här i vårat grannskap, men vi slutade vara vänner för någon anledning kommer faktiskt inte ihåg kanske för att han börja bestig som ett svin.  

Efter jag har funderat till varför vi inte var vänner längre så var jag helt plötsligt vid min nya skola den är ganska stor och väldigt fin.När jag går in så möts jag av folk som står i korridoren och pratar och några står och gör mer sker än att prata. Jag går igenom det fyllda korridoren tillslut har jag gått vilse och jag ser en tjej som går i mot mig "ursäkta med du vet inte var sal 235 ligger" hon värkar vara lika vilse som mig "Det undra jag med" och ler mot henne "Jaså så du ska också gå design" "Ja det är väl det jag har tänkt , vi kanske kan leta efter salen tillsammans" frågar jag jag vill liksom skaffa någon vän "Ja men absolut" säger hon med ett leende. Vi letar efter salen och tillslut så hittar vi den och vi går in och sätter oss och hon frågar efter mitt numer och snap så jag antar att jag har en kompis nu.  

Lektionen går fort över efter som jag och Quinn  pratade nästan hela tiden och när vi går ut ur salen ser jag att Cameron lutad mot vägen och pratar med sin kompis Luka jag tittar bort och Quinn viskar till mig "vilka är det som står där" hon värkar ganska nyfiken "Åh, det är Cameron och Luka hurså" "Dom är riktigt snygga" hon nästan dräglar när jag tittar på henne "Dom är riktiga svin så tänk inte något dumt" "nä nä okej" hon låter besviken "Bra" "Bara så att du vet så går dom mot oss nu" jag vänder mig om och ser hur dom går hit. När Cameron går förbi så säger han "Hej Ellie" och blinkar åt mig, jag rullar med ögonen och säger "Hej Cameron" och tack och lov så fortsätter han att gå 

"Omg han vet vem du är" Quinn låter förvånad "ja vi är grannar" "Varför sa du inte det förut" "Jag vet inte kändes inte så nödvändigt" jag är lite förvirrad varför skulle han säga hej till mig kanske för att jag stirra på honom i morse som ett creep.

*om det är något som är felstavat är det för jag har dyslexi och hoppas ni ho