Ett med volymen d.l

Ett med volymen

3 år senare, Gröna Lund 2018.
Dantes perspektiv

Vi har just sjungit hjärtslag. Och nu är det dags för mig. Att en gång för alla tar farväl av dig.

Jag går fram och sätter mig på kanten av scenen. Alla ju jublar och ser lyckliga ut.

Själv har jag inte varit lycklig på 3 år.

Inte sen dagen jag förlorade dig.

Jag ser ut över publiken. Tänk att du alltid brukade stå där längst fram. Inte nu längre.

"Hej alla, hoppas ni har en fett fin kväll" börjar jag och alla skriker.

"För tre år sedan, förlorade jag en person som var allt för mig, eller snarare ÄR allt för mig. Hon var min flickvän och vi skulle gifta oss." jag håller upp min hand med vigselringen som fortfarande sitter kvar innan jag fortsätter "Ni som följt oss sen dess vet nog vem jag pratar om. Men jag har aldrig berättat... berättat att hon. Dog. Jag slutade bara prata om henne och sen var det inget mer med det. Eller ja, det såg ut som det iaf, men sen den dagen hon försvann har jag inte lett en ända gång. Inte heller har jag varit lycklig sen dess. Jag är inte lycklig nu trots att jag står här med mina bästa fucking vänner och er underbara fans. Inte ens fucking nu klarar jag av att vara lycklig. Så nu tänker jag med denna låt, ta ett farväl. Jag älskar dig Anya och kommer alltid göra. Jag började skriva min vers i denna låten när vi precis börjat träffas och du fortfarande alltid stod längst fram av alla konserter och nu är den helt färdigskriven. Den hår låten är till dig, Redo."

Alla i bandet gråter nu. Dom andra ler mot mig och vi möts i en kram. Jag tittar upp och ser hur Olivia och Sofie står där backstage, dom gråter också. Vi alla saknar Anya.

Hon är där uppe i himlen, och tittar ner på oss just nu.

Introt till redo börjar spelas och jag går återigen till kanten av scenen och sätter mig.

Jag gråter. Mycket. Men sen är det dags för min vers. Dags för mitt farväl.

"Där står min mening med livet
Hon dansar o' sjunger om kärlek
Nu är hon ett med volymen
Alla tonerna ger henne närhet
Hon vet inte om det nu
Men hur ska hon veta?
Att ja' ger bort en del av mig själv varje gång som hon ropar mitt namn o' ja' leta, aye
Du är speciell
Ja' vill leva ut
Du är tonårskärlek
Varje fredag nu
Ja' är redo för dig
Men vad heter du?
Ja' var mil ifrån, men centimeter nu
Ja' ser hur du känner de orden du sjunger i sånger
Du gav bort ditt hjärta en gång men du tappade bort det
Men ikväll har du fått ett"

Tänk att det var så allt började, att du stod där och var ett av alla andra fans, dansade och sjöng om kärlek till våra låtar och var
Ett med volymen.