"Det blir 57kr", jag gav över kaffet till kvinnan i kostym.
Hon stoppade in sitt betalkort i kortläsaren och tröck in sin fyrsiffriga kod.
"Ha en trevlig kväll", sa jag med ett leende och hon log tillbaks innan hon gick.
Jag släppte ut en trött suck och lutade mig mot bänken. Jag kollade på klockan som vilade på min vänstra arm. Tio i nio. Tio minuter till sen slutar jag. Jag tog en trasa och sköljde den med jummet vatten för att sedan torka av bänken.
"Du får sluta nu Rion", sa en röst bakom mig och jag vände mig om och log.
"Ja tack", sa jag med en suck och kramade om Lina med ena armen.
"Vi ses", sa hon och jag nickade.
Jag tog av mitt gröna förkläde och hängde den på en krok i det lilla köket. Jag tog min svarta peak performance jacka som hängde i ett av skåpen och satte på mig den.
Jag traskade ut genom dörren och kylan från hösten smekte mina kinder. Jag gick till busshållplatsen som var kanske tjugo meter från jobbet.
15 minuter sen pga trafik. Helvete också. Jag satte mig på bänken och stoppade in mina händer i fickorna på jackan. Min mobil vibrerade till i framfickan på mina slitna jeans. Jag drog upp den och kollade på displayen. En snap från Evelina. Jag suckade och öppnade upp appen. En bild på hennes hand hållandes i en kopp te med en dator i hennes knä.
Det enda som saknas är han,, streak.
Jag fnös tyst och tog bild på mina skor.
Ser varmt ut ;)
Jag skickade bilden till henne och hon öppnade direkt. Jag gick ut från appen och tröck på telefonikonen. Jag klickade på mamma och signal efter signal inträffade. Jag skakade lätt på benet och bet på min tumnagel.
"Hallå?", hennes röst var oberörd och jag suckade lättat.
"Hej mamma jag eh kommer hem en kvart sent, bussen är sen", sa jag och hon suckade.
"Okej puss hejdå", hon lade på snabbt och jag suckade, den här gången, irriterat.
Jag hörde röster från höger sida om mig. Klackar ekade på gatan och jag vände blicken åt höger. Två tjejer i armkrok vinglade fram lätt på gatan och skrattade ihop. Skulle säkert på någon nice fest. På en söndag är dock inte nice, baksmäll i skolan har man haft några gånger. Om jag var med boysen nu skulle ja visslat på dom men nu ör min tuffa fasad ur funktion.
Ett starkt lyse fångade min uppmärksamhet och bussen rullade in på vägen. Jag drog fram min plånbok och väntade in den. Bussen stannade framför mig och gav ifrån sig ett pysande ljud innan dörrarna öppnades. Jag klev på, betalade med busskortet och gick och satte mig längst bak. Jag njöt av värmen lite diskret och drog fram mobilen samt mina hörlurar. Jag satte in dom i laddaruttaget och gick in på spotify. Jag tröck på min chills lista och let me love you av Mario började strömma in i mina öron.
Jag tröck in koden som öppnade upp porten till trapphuset. Stampandes gick jag uppför trapporna då vi bara bodde på första våningen. Jag drog upp mina hemnycklar och låste upp det övre och undre låset på dörren. Jag vred på handtaget och klev in. Det första jag trampade var en tidning och några kuvär som låg på dörrmattan. Jag suckade och tog upp de från golvet.
"Mamma", suckandes klev jag ur mina skor och gick vidare in till vardagsrummet där mamma låg på soffan.
Ett halvfullt glas med vin låg på bordet med en tom vinflaska på golvet.
"Mamma?", jag skakade om hennes arm och hon vaknade till.
"Oj hej hj-hjärtat jag hörde inte dig", sa hon lite borta med en hick.
Hon satte sig upp och tröck sin handflata mot sin panna.
"Mamma jag sa åt dig imorse att ta hand om dethär", sa jag och kastade breven på bordet.
"Ja förlåt jag glömde", gnällde hon och gav mig ett försiktigt leende.
Jag skakade på huvudet och gick in i mitt rum.
"Rion", sa hon men inga steg hörde jag bakom mig.
Jag kände hur det brändes bakom mina ögonlock men jag blinkade bort tårarna.
