Rebounding with BAD | Noel Flike

0.2 Känna mig hedrad?

Nicole pov:

"Hej Sötis" jag ler när jag ser Rasmus på min mobil skärm. Vi har precis startat ett FaceTime samtal. Så som vi vart tvungna att göra i snart en vecka och som vi kommer vara tvungna att göra i snart 2 veckor till. Rasmus är nämligen i Spanien och jag är kvar i Sverige. Jävligt sad för jag hade gärna vart i Barcelona tillsammans med honom men han har lovat att sen i framtiden ska vi ha ett sommarhus i Spanien. Jag bara längtar till att växa upp. Så det bara kan vara jag och han, vår egna familj.

"Hej" säger jag och ler.

"Jag saknar dig" säger han sen och hela min kropp värms upp.

"Saknar dig med" svarar jag och fortsätter sedan med "hur är Barcelona?"

"Jo det är bra här men lite tomt utan dig." Rasmus vet verkligen hur man får mitt hjärta att smälta.

"Du får allt hålla ut i 2 veckor till." Säger jag och ler. Han ler tillbaka. Man seriöst dör bara av att se det där leendet.

"Vad händer om jag inte pallar trycket av längtan efter dig?" Jag känner hur mina kinder hettar till lite. Jag rodnar.

"Då får du ta ditt feta arsle och komma tillbaka till Sverige" svarar jag. Försöka låta lite kaxig. Även fast jag vet att han såg att jag rodna.

"Du behöver inte vara kaxig framför mig, jag vet att när du rodnar så försöker du leka kaxig efteråt men min charm är alldeles för stark för dig." Svarar han och ser lekfullt på mig.

"Kanske det kanske."

"Nicole Kristina Wellman tempo för annars missar du första lektionen!"

Skriket kommer nerifrån och är min morsas. Min morsa och farsa är liksom stränga. Dom har liksom koll på när jag slutar så jag kommer hem till dom i tid. Dom har fucking övervaknings kameror överallt i huset. Till och med i vårt poolhus. Överdrivet? Ja.

"Måste gå nu babe" säger jag och ser lite ledsamt ut.

"Det är lugnt. Ha det bra i skolan och uppför dig unga dam!" Säger han och tar upp pekfingret när han säger 'uppför dig unga dam' samtidigt som han försöker se lite sträng ut. Jag skrattar lite lätt åt honom.

"Jag ska försöka" svarar jag.

"Bra" svarar han.

"Måste gå nu, hörs ikväll?" Frågar jag och han nickar som svar innan vårt FaceTime samtal avslutats.

Jag går in i min WIC (walk in closet) och bestämmer mig för en svart leather skirt med en dragkedja i mitten sen en urringad vitt linne från nån affär. Jag tar även på mig en svart läder jacka som matchar till min skirt. Jag går ut från mitt WIC (walk in closet) och sätter mig framför mitt sminkbord. Jag tar fram två svarta tofsar och börjar borsta igenom mitt hår. Jag delar upp håret och sen börjar jag göra två utåt backade flätor. Till smink har jag mascara på ögonfransarna, i fyllda ögonbryn och sen lite concealer. Inte så mycket för att jag har redan bra hy och fint ansiktsform.

Jag springer ner för trappan och möts i vår stora hall att Ivanda står där och väntar. Hon snackar med mina föräldrar. Som alltid. Mina föräldrar älskar bokstavligt talat Ivanda.

"Sorry för att jag e sen" säger jag samtidigt jag trycker ner mina små fötter i skorna. Vita Nike Air skor för er som undrar.

"Kom nu vi har lite bråttom" säger Ivanda för att låta som ett bra föredöme.

"Ha så kul nu hjärtat" säger mamma och smeker min kind lite lätt innan Ivanda drar mig ut från huset.

"Thank god för att du finns Ivanda hade ärligt talat, jag tror inte dom vet att jag är 18 år och myndig." Säger jag och skrattar.

"Tacka dina föräldrar att dom älskar mig." Säger hon och vi båda skrattar till medan vi hoppar in i Melanie's bil. Där för övrigt Melanie redan sitter och väntar.
Ännu en skoldag här kommer jag. Tänker jag medan jag hör deras små tjafs där fram i bilen.

---

Framme på skolan står Noel utanför dörren in till ett av dom stora byggnaderna och röker. Jag blir lite chockad när jag ser han stå där ensam och röka. Han fimpar ciggen och jag lämnar mina två vänner aka mina två drama queens ensamma vid Melanie's bil. Jag har inte sett honom sen i Måndags då han hjälpte mig från att förstöra mina kläder, med mitt skåp. Jag menar det är Onsdag idag liksom. Jag rör mina kliv upp för den lilla trappan och jag ser att han kollar på mig. Hans blick är liksom fäst vid mig.

"Hej" säger jag och ler.

"Hej på dig också. Ska jag känna mig hedrad att du lämnar dina två drama queens till vänner för min skull, Wellman?" Frågar han och ler lekfullt.

"Nä egentligen inte. Jag orkade inte lyssna på deras tjafs om milkshake" säger jag och ler och skrattar lite lätt och jag måste erkänna att han skratt är gulligt.

"Vad har du för nästa lektion?" Frågar han.

"Jag har Matte AB" säger jag och han suckar. Jag kollar lite konstigt på honom

"Varför är alla i denna världen så jävla bra på Matte?" Säger han och jag skrattar. Sen tillägger han "får man följa dig till klassrummet?" Och jag nickar som svar.

Tänk om jag bara hade vetat att denna dagen skulle bli ett rent helvete..

***

Sorry om detta är en lite seg startad bok men jaja.