DU & JAG HON & HAN

Del 7

Saga

Men snäll Lukas gå bara jag sa att jag inte orkar mer

Jag

Men nej Saga jag tänker inte gå jag vill inte att du ska deppa

Saga

Men hur svårt kan det vara att fatta jag har PMS så gåååååå nuuuuu

Jag

Men Saga chilla du behöver inte dampa på mig för att jag inte går för jag kommer inte gå för att du deppar och jag vill att du säger varför du deppar nu så säg

Saga

Hur fucking svårt kan det vara att fatta att alla har en svår period och jag orkar inte med att du är så överbeskyddande hela tiden

Jag

Men saga på riktigt nu lugnar du ner dig
Du ska inte behöva sitta här och gråta på kvällarna jag gillar verkligen inte att se dig ledsen jag mår inte bra av det.

Saga

Kan inte du bara fatta att jag har PMS jag kommer döda dig om du inte går ut ur mitt rum nuuuu

(Wilmas perspektiv )

Jag vet att Saga har det svårt så jag vill ringa henne på Skype och prata så jag ringer henne nu (Wilma var inte hemma hon var hemma)

(Efter samtalet)

Saga satt och grät när vi Skypa och jag fattar verkligen inte detta jag vill inte se saga så ledsen det känns som att hon behöver vara ifred och få vara själv utan att hennes bror rör eller pratar med henne jag vill typ säga till honom men då kommer han väl knappast sluta då kommer han väl bara vara på henne ännu mer och då kommer nog Saga bli riktigt sur

(Sagas perspektiv )

Varför ska min bror bry sig så mycket om mig det är jobbigt att han är så överbeskyddande.

Nu sitter jag inlåst i mitt rum (jag låste in mig själv) jag satt och grät & grät jätte länge även om Lukas hade hört allt jag sagt att jag inte ville att han skulle prata med mig och inte oroa sig om mig. Men han hade inte brytt sig om vad jag sa för han stod utan för min dörr och bankade och skrek att jag skulle öppna men jag lyssnade inte jag satt där inne och brydde mig inte. Jag var glad över att mamma och pappa inte var hemma så det var bara jag och mina bröder hemma men dom andra satt väl förmodligen och spelade något på tv:en men jag bryr mig inte om dom.

Nu hade Lukas stått där ute i en evighet och skrikit att jag skulle öppna men jag orkade inte mer så jag skrek

VAD FAN ÄR DET DU VILL

Lukas svarade

NU ÖPPNAR DU DÖRREN JAG VILL INTE ATT DU SITTER DÄR INNE HELT ENSAM OCH GRÅTER SÅ ÖPPNA DÖRREN NUUU SAGA

MEN VAD FAN ÄR DITT PROBLEM LÅT MIG VARA JAG VILL INTE ÖPPNA OCH PRATA MED DIG  sa jag

Efter ytligare ett tag så hade han fortfarande inte gått så jag orkade inte mer så jag öppnade dörren och han tittade på mig och sa "Saga vet du hur orolig jag är jag vill inte att du ska bete dig så här jag vill att du är som förr då du alltid berättade allt för mig

Men jag är deppig och vill vara själv men du lyssnar inte på mig och då blir det så här.

Tårarna sved bakom ögonlocken och nu kunde jag inte hålla dom inne så jag började gråta och då kramade Lukas mig och sa "Saga är det något som hänt?"

Jag svarade .........

Detta blev ett ganska långt kapitel sorry för det men var det bra ?? Vill ni ha mer?

Vad tror ni saga kommer svara ?

Älskar er <3