Kap♡42

521 20 18
                                    

Sedan går Marcus till Anja och hälsar.
"Hei, Jeg er Marcus" Säger han och kollar ivrigt på Anja.
Hon kollar konstigt på mig och sen på Marcus igen.
"Hej" Säger hon sakta. Martinus ger mig en blick... Jag tittar på Marcus ännu en gång.

"Jag måste gå.." Säger jag och skyndar ut ur rummet. Jag hör Anja ropa på mig. Jag springer ut ur huset. Jag springer och springer från allt.. Tillslut så märker jag att jag har hamnat i en skog. Jag saktar farten och kollar runt. Detta kanske är ändå lite bättre att vara borta från allt. Jag sätter mig på en sten. Jag tänker på den killen som inte kommer ihåg mig.. Marcus.. 

Det rinner en tår nerifrån min kind och landar på mitt lår. ....

Anjas Perspektiv..♥

"Jag måste leta efter Alice" Säger jag.

"Vente" Säger Marcus och kollar på mig. Martinus tittar på Marcus lite argt. 

"MM?"

"Hva heter du igjen?" Undrar Marcus. Martinus suckar. 

"Anja" Säger jag. 

Marcus nickar och ler smått. 

Jag ger Martinus en "JagmåstegånukommersnartskabarahittaAlice" Min till honom. Han nickar och ger mig en slängkyss och jag tillbaka. Sedan springer jag nerifrån trapporna och rusar ut ur huset. Det börjar bli mörkt.. Alice var är du.. Tänker jag och inser att oron kommer. Jag springer först hem till oss om kolla om Alice är där. 

"Alice!!" Ropar jag när jag har kommit in i huset. Jag letar överallt men hon är inte hemma. Var är hon då?.. Tänk om.. Nej Anja! Inga sånna  tankar igen.. Alice mår bra.. Hoppas jag.. 

Jag ringer från mobilen, men hon svarar inte. Jag ringer till Martinus. 

"Hei" Säger han när han har svarat.

"Hej, du måste komma hem till mig nu" Säger jag lite panikslaget. 

"Hvorfor?" Säger han lite oroligt.

"Kom bara" 

"er der om 3 min" Säger han och lägger på. 

Jag ringer Alice igen men röstmeddelande kommer fram direkt. 

Eter 3 min så knackar någon på dörren. Jag springer och öppnar. Där står Martinus oroligt och kollar på mig. Jag kramar honom hårt.

"Alice är borta.." Säger jag och känner hur tårarna trängs bakom ögonlocken. Martinus stryker mig över håret. 

"Hva mener du borte?" Säger han och avslutar kramen. 

"Jag letat henne överallt, hon svarar inte i telefon och det är mörkt.." Säger jag och nu rinner tårarna. 

Han tittar på mig oroligt.

"Hun vil snart, Lugn bare Anja.. Hon onsker å vaere litt ensom som dette med Marcus.. Hun kommer hjem snart, kom vi går inn." Säger han.

Vi går in och sätter oss på soffan. 

---

Jag vaknar av att någon smäller upp dörren. Mamma rusar in. Jag hade tydligen somnat i Martinus famn. Vi reser oss upp och kollar förvånad på mamma. 

"Mamma, vad är det?" Säger jag och känner hur mitt hjärta börjar bulta hårdare för varje sekund. 

Martinus tittar på mig och jag på honom.

"D-e-e-t är -Al--ic--e" Säger mamma och faller ner på golvet. Vi springer till henne och hjälper henne upp. 

"Vad har hänt MED Alice!" Skriker jag lite högt och känner hur tårarna rinner ner. 

Hon svarar inte och börjar gråta. 

"Mamma!! SVARA DÅÅ!" Säger jag högt. 

"De har hittat hennes kropp.."... 

............ Martinus ser på mig och jag på honom ................


NEEEJ FYFAN VILKEN DRAMA DENNA BOK HAR BLIVIT :(( 

Så Alice kanske är död ja... 

Det kommer fler ;) <33 

XoXo Mercil <3333

Varför Mig ~ M&M ♡ Avslutad Where stories live. Discover now