Det är svårt att urskilja vad som är äkta kärlek, för vi lever i en kärlekslek. Ibland tror jag att det du säger är riktade till mig, personligen. Men sen skriker regissören "Bryt!!" och jag förstår ännu en gång att det bara var mellan Scyler och Le...
"Vad läser du?" Leon kollar nyfiket ner på boken i Scylers händer.
"En bok Leon, en bok" svarar hon, utan att lyfta blicken från sin bok.
"Vad handlar den om?" frågar han sen och försöker vända fram omslaget.
"Om ett homosexuellt par, de berättar hur livet varit för dom och hur folk tittar och viskar. den är väldigt gripande" säger hon och han nickar kort.
"Vem har skrivit den?" frågar han efter en stund och Scyler kollar upp från sin bok med ett leende, hon puttar upp glasögonen på näsryggen och stänger igen boken.
"Varför frågar du så mycket?" frågar hon och Leon sitter med blicken fäst i hennes.
"För jag älskar att höra dig berätta" Svarar han, helt ärligt. Att höra Scyler berätta är det bästa.
"Ibland undrar jag mycket om dig Leon" skrattar hon och fäster en hår slinga som hamnat framför ansiktet bakom örat.
"Berätta mer" svarar han men Scyler skrattar lätt och reser sig från sin stol.
"Vår lektion börjar snart, kom igen nu" säger hon och plockar snabbt ner sina grejer i väskan och går mot dörren. Leon reser sig upp och drar med sig sina grejer på vägen bort till Scyler. Tillsammans går dom mot dagens sista lektion, Scyler med böckerna tryckta mot bröstet och höga axlar, som om hon var rädd att tappa böckerna. Leon gick avslappnat, med låga axlar och böckerna i väskan som hängde slarvigt över hans ena axel. Inne i klassrummet är det nästan tomt, där sitter ensamma plugghästar, alla längst fram, och så läraren framme vid katedern. Leon sätter sig ner längst bak i ett hörn, han gillar inte att synas eller höras under lektionerna, egentligen inte till vardags heller. Scyler sätter sig ner på andra raden, bakom pluggisarna som de kallas i klassen. Resterande del av klassen kommer innanför dörren två minuter innan lektionen ska börja, det brukar de alltid göra, komma i sista minut.
"Sky! SkySky! hör du mig?" Killen som satt sig bakom Scyler petar henne på axeln och hon suckar.
"Ja?" svarar hon och vänder sig om mot honom. Han skrattar lätt och trär på sitt otäcka flin.
"Vi ska ha fest i kväll kommer du?" frågar han och Scyler skakar på huvudet.
"Nej, jag tänker inte komma" svarar hon och är påväg att vända sig tillbaka när han tar tag i hennes axel och vänder henne tillbaka.
"Det är en avskedsfest för Leon, du borde komma" flinar han och Scyler kollar förvirrat bort mot Leon som sitter och kollar ut genom fönstret.
"Va?" frågar hon och kollar tillbaka mot Jaxon som höjer på ögonbrynen och fortsätter flina större.
"Oj, förlåt har din vän inte berättat för dig att han ska resa iväg? förlåt, jag trodde ni var så bra vänner" flinar han och Scylers axlar sjunker likt så hennes huvud, och hon skakar på huvudet.
"Nej, jag kommer inte i vilket fall" svarar hon och vänder sig om igen.
"Vi får väll se" mumlar Jaxon och Scyler känner det brännande flinet i nacken.
"Bryt! jätte bra jobbat! nu tar vi Lunch" ropar regissören och alla reser sig upp och går iväg mot matsalen, som en stor skolklass.
"Harry! Vi sitter här borta!" roar Zoey och jag ler smått när hon vinkar bort mot till bordet där hon sitter ihop med de andra som spelat våra klasskomisar. Jag går bort till dom och sätter mig ner på den lediga stolen bredvid min makeupartists son, Adam, och ställer ner brickan med mat framför mig. Ett småprats moln lägger sig över vårt bord, lik så över många andras. Vi pratar på, som om vi hade känt varandra i evigheter, vilket var en lättnad, det gjorde det hela mycket lättare.
"Kan alla vara snäll att lyssna lite?" Regissören ställer sig på sin stol och allas mummel tystnar successivt.
"Okej, vi börjar igen om 30, alla ska vara på plats om 30 minuter!" säger han och mumlet börjar igen.
"Är du klar Harry? så kan vi börja med håret" ler Ivy (makeupartisten) och jag nickar. Vi tar våra brickor och går, vi lämnar brickorna och jag sätter mig där efter i min stol och Ivy börjar dra fingrarna genom mitt hår och jag blundar. Jag har alltid älskat när folk pillar med mitt hår, jag njuter varje minut.
"Du ser ut att njuta ordentligt" jag öppnar ena ögat och kollar upp på Zoey som står vid Ivys sida. Jag ler och nickar.
"Jag älskar när folk håller på med mitt hår" mumlar jag och öppnar båda ögonen. Zoey nickar innan hon sätter sig ner i sin stol, stolen bredvid min.
"Harry och Zoey, skulle ni kunna lyssna lite på mig" regissören sätter sig på en stol bredvid mig och jag nickar. "Det är en gala i helgen och vi har fått fyra inbjudningar, vill ni ha två?" frågar han och leendet på mina läppar växer sig stort.
"Jätte gärna för min del" svarar jag och han skrattar lätt.
"mig med" svarar Zoey men hon sitter fortfarande med sända ögon och ett neutralt ansiktsuttryck, vilket får mitt leende att svalna en aning.
"Men då måste ni gå som ett par, ni kommer representera vår film" säger han och vi båda nickar.
"låter bra" svarar jag och han nickar.
"Ni får mer information i kväll när vi går hem" säger han och jag nickar.
Oops! This image does not follow our content guidelines. To continue publishing, please remove it or upload a different image.
Han reser sig ur stolen och går iväg till fotografen. Ivy fortsätter med mitt hår och smink, när allt är på sin plats saknas bara kläderna och när även dom är på sin plats är det precis i tid.
"På era platser, vi börjar om 2!" ropar regissören och jag drar till kragen på min tröja en sista gång innan jag går upp på det gröna området. Zoey kommer upp efter mig och ställer sig bredvid mig.
"Alla redo?" frågar regissören och alla olika positioner höjer en hand eller ropar ett ja. "Jätte bra, då kör vi" säger han och går bort till fotografen.
"Och tagning!"
"varför har du aldrig berättat för mig att du ska resa iväg?!" säger Scyler sårat.
"Jag ville inte, jag var rädd!" svarar Leon med ångern i rösten.
"Rädd för vadå?" frågar Scyler och han sväljer, han vet inte vad han ska svara.
