Kapitel 2

49 3 0
                                    

~~~~~~~~~~~2 år senare~~~~~~~~~~~

Den långa mannen kolla på barnen idag som han hade gjort dom flesta andra dagarna, varje gång hoppades han på att få höra flickan sjunga, men hon sjöng bara när pojken va borta, vilket inte hände så ofta. Han hade även hört Pojken klaga om hur det känns som att någon kollar på dom, men flickan hade bara sagt till honom att det bara va i hans huvud, men hon skulle bara veta hur fel hon hade. En mobil börja ringa och pojken svarar och det ända som han sa va: ja, okej, vi kommer.
Och sedan gav dom sig av, lika dant gjorde den långa mannen.

~Pev ???~

Masky kollar på figuren som va i hans ålder med en orange Hoodie och någon slags svart mask med två röda ögon och en röd mun böjd till ett neråt till en sorgsen mun.
Dom hade just pratat om hur den långa mannen hade varit ute oftare än han brukade dom senaste månaderna, och om hur han hade varit på onormalt glatt humör för att va honom.
"Följ efter honom."
Sa pojke Framför honom.
"Va? "
Masky kollar på honom och under hans mask hade han en förvirrad blick.
"Ja, följ efter honom, följ efter honom nästa gång han går ut."
Sa figuren med Hoodin.
"Nej Hoodie, om han skulle märka mig så...."
Han suckar missnöjt.
"Okej...."
Svarade pojken som kallas Hoodie.

~Dagen där efter~

Den långa mannen bestämde sig för att ta en promenad, det va fredag kväll. Han visste att dom två barnen inte va ute på fredagskvällarna så det va ingen mening att gå till doms trädkoja.

~Barnens Pev~

Dom brukade inte va ute på fredags kvällarna men idag gjorde dom ett undantag, dom leta runt efter trädplankor och skräp som tillexempel burkar som andra har lämnat kvar i skogen.
När tjejen pressis hade hitta en användbar planka så hör hon ett mjau, hon kollar mot en träd som hade vällt.
Rötterna hade dragit med jord upp och det hade blivit en rotvälta.
Hon går till rotvältan och kollar ner. Där nere låg en kattunge som inte kunde komma upp. Den mjauade igen.
"Kom! Fort!"
Ropar hon åt pojken, pojken kom och hon pekade på katten.
Efter ett tag funderande på vad dom skulle göra åt det så fick flickan en ide.
"Jag gå ner och hämtar den."
Sa hon lugnt.
"Ärru dum?! Det är ju farligt!"
Sa Pojken chockat.
"... Men kattungen då? Här ta plankan."
Hon gav plankan till Pojken och gick tbx till trädet. Hon sträckte ut en hand till kattungen för se om hon kunde nå den där ifrån. Det kunde hon inte.
Hon tog ett stort andetag och drog sig ner under rotvältan och la en hand framför katten för att låta den lukta på den, när katten va bekväm med henne tog hon den och skulle pressis hasa sig upp igen när det som inte skulle få hända hände, jorden välte tillbaka. Hon han bara få ut ett skrik innan jorden landa på henne.

Skriket ekade, dom flesta skulle inte ha lagt märke till skriket, men den välbekanta ljuva rösten la den långa mannen märke till, han hörde skriket som om det hände pressis bredvid honom. Utan att tänka så börja han springa, han sprang det snabbaste han kunde. Luften susade i hans öron och försökte dämpa farten på honom och trötta ut honom, men han gav inte upp.
När han kom fram till stället han hade hört skriket så såg han pojken skrika efter hjälp och försökte gräva i jorden, men Pojken gav snabbt upp och börja springa.
Den långa mannen kollade på stället han hade grävt på, och sedan på det välta trädet, det tog en stund för honom att förstå vad som hade hänt, men när han gjorde det så slängde han sig på marken och börja gräva, han brydde sig inte att hans kostym blev smutsig, den lilla flickan måste räddas.
Några annorlunda svarta tentakler åkte ut från hans rygg och hjälpte så mycket dom kunde för att få den jorden, tillslut fick han upp en del av jorden så han kunde se flickan tröja. Han fick ett större hopp att hon skulle överleva och slet upp den sista delen. Hans svart tentakler drog upp henne och han la henne i sitt knä. Hon va ihop krypt i en konstig form och den långa mannen tog den Enna hennes hand som hon hade lindat runt om sig, och sedan den andra armen, och där låg en levande kattunge, katten va i en svart röd färg och dess ögon va nästan gula.
Mannen la katten bredvid sig och kollade på flickan, hade hon gått ner där för att rädda en liten varelse?
Mannen satt en hand några centimeter över hennes mun, hon andades fortfarande och han pusta ut.
"Du kommer bli okej ..."
sa mannen och tog den ett par hårstrån från hennes ansikte, mannens kindben reste sig lite, han va glad att hon va vid liv. Ett par sirener ekade runt i skogen, mannen la flickan försiktigt bredvid sig och lyfte upp kattungen hon hade räddat och gick iväg.

~Flickans/tredjeperson Pev~

Hon försökte andas men det gick inte, det ända som kom in i hennes mun va jord, hon försökte röra sig men det va omöjligt. Katten i hennes armar hade pressat in sina klor i hennes mage. Va detta slutet?
Va det sista hon tänkte innan hon tuppade av.
"Du kommer bli okej"
Hörde hon i sitt huvud, om den långa mannen hadde kollat lite noggrannare så skulle han ha sett hur Evelin hade slutat va så spänd och pustat tyst ut.
Rösten hade varit en mans röst, som sagt hade dom flesta skrikit av rösten men för henne va den perfekt, mjuk och fin.

~Masky/TredjePerson Pev~

Masky hade tänkt på Hoodies förslag, och när han såg  den långa mannen ge sig av kunde han inte hålla sig,  han följde efter Den långa mannen.
Dom första femton minuterna så gick han bara lugnt runt i skogen. Tills han stanna upp, Masky trodde han hade märkt av honom och tänkte på en förklaring som han skulle kunna säga till honom, men istället för att vända sig om så börja den långa mannen springa, Masky fattade inte ett dugg och börja springa efter honom, Masky flåsade så tyst han kunde, det va inte det enklaste att hålla takten och springa lika snabbt som den långa mannen, tillslut så stanna mannen och Masky gömde sig bakom ett träd, det va inte förens nu Masky hörde en pojke ropa på hjälp, och sedan vart det tyst. Masky kollade från sitt gömställe på ditt den långa mannen hade stannat, han va ej där längre, Masky kolla runt och märkte sedan av att Den långa mannen va på marken lite längre bort och grävde.
Masky kollade på honom.
Efter en stund så såg han hur han drog upp något från marken.
En flicka, en flicka med mörkbrunt hår. Masky hade förstår vad som hade hänt när han såg det fällda trädet, men varför hade den långa mannen hjälpt henne? Det va ju en vanlig flicka.
"Du kommer bli okej"
Hörde han mannen tillslut säga, sedan hörde han en ambulans och stack iväg för att berätta för Hoodie va han hade sätt.

~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~

Songs For My Heart (Swedish Creepypasta story)Dove le storie prendono vita. Scoprilo ora