Rainbow Girl

~12~

När jag kommit fram till busshållplatsen (där jag skulle möta Avery) så såg jag att Fia också var där och hon pratade med honom.

- Jag älskar dig, sa hon lyckligt till honom.

- Ehmmm.... Du vet att jag har en flickvän ju, Monica.

- V-va, Monica?! sa hon förvånat.

Då såg Fia mig. Hon gick fram till mig med hårda steg i och såg väldigt sur ut.

- Varför sa du inte att ni var tillsammans?! sa hon, Jag har aldrig varit med om något så förödmjukande!

- Jag är ledsen, jag ville inte såra dig! sa jag ångerfullt.

- Och det trodde du inte det här skulle?! sa hon och började springa iväg.

Jag följde inte efter henne, jag stod bara där.

Avery kramade mig bakifrån och sa:
- Det kommer lösa sig, tro mig.

- Du kanske har rätt.

Vi satt oss och pratade länge, jag skulle sakna honom när han åkt.

- Jag kanske kan komma hit nästa helg? sa han och log.

- Ja, det skulle vara kul!

Vi kysste varandra och då kom mamma. Jag såg henne först inte, för hon var bakom mig.

- Monica? sa hon förvånat.

- Mamma?

- Vem är du? frågade hon Avery.

- Hej. Jag är Avery, Monicas pojkvän, berättade han förvirrat.

Han visste inte att jag inte hade berättat för mamma att vi var tillsammans.

- Åh vad kul! Jag är Monicas mamma.

Det var oväntat, jag trodde att hon skulle bli arg för att jag inte berättade.

- Och föresten så har jag fått ett jobb! berättade hon glatt, på en antikaffär.

- Vad kul mamma!

Senare skulle Avery åka hem.
Vi stod vid busshållplatsen och väntade på bussen.

- Jag kommer sakna dig, sa jag och kramade honom.

- Jag kommer sakna dig med... Sig till när du är överens med Fia, sa han och kramade mig tillbaka.

Bussen kom och han gick sakta på.

- Hejdå, sa jag även om han inte hörde mig.

Det gjorde ont att sakna någon man älskade.