30 | 8 JANUARI

2.8K 141 16
                                    

Skickat från: Flixis

Tid: 10:39

"Hur mår min älskling idag då?"

"Du börjar skolan idag va?"

"Eller är du fortfarande sjuk?"

Skickat från: Mig

Tid: 10:43

"Jag mår sådär..."

"Jag har fortfarande feber"

"Jag ligger bara i sängen, så åker inte till skolan."

"Vad gör du hjärtat?"

Skickat från: Flixis

Tid: 10:47

"Jag klev precis av tåget till Stockholm"

Skickat från: Mig

Tid: 10:47

"Vänta va"

"Är du in Stockholm???"

"Du driver???"

"Ska jag komma och hämta dig?"

"Felix om du prankar mig nu kommer jag aldrig förlåta dig"

Skickat från: Flixis

Tid: 10:48

"Alltså jag tror jag hittar..."

"Okej jag vet inte ens hur jag kommer ut från centralen"

"HAHAHA"

"Snälla kom älskling"

"Även fast du är sjuk"

"Lovar att ta hand om dig sen <3"

Skickat från: Mig

Tid: 10:48

"Stanna där"

"Jag kommer om en kvart"

Jag slängde mig ur min säng, vilket gav mig yrsel. Jag återfick balansen och stegade mot min garderob. Drog på mig första bästa tröjan och byxorna. Klängde på mig ett par strumpor, sprang ner för trappan ner till hallen. Drog på mig skor och jacka, slängde ner mitt SL-kort i fickan och sprang. Visst hostade och nös jag för vartannat steg, men det gjorde mig inget.

När jag kommit igenom spärren på tunnelbanestationen och äntligen satt på tåget försökte jag andas normalt igen. Jag drog med handen under näsan och suckade. När stationen T-centralen ropades ut så ställde jag mig upp och gick av.

Skickat från: Flixis

Tid: 10:49

"Okej, står vid Starbucks"

"Tror jag"

"Fan vad lost jag är </3"

Skickat från: Mig

Tid: 11:06

"Kommer"

Jag sprang förbi alla människor, mot Starbucks. Plötsligt såg jag honom. Han stirrade ner på sin telefon. Stod med ryggen mot mig. Hade en ryggsäck på ryggen och en stor resväska bredvid sig. Långsamt trippade jag fram till honom. Jag satte händerna för hans ögon och viskade i hans öra.

"Hej hjärtat, jag har saknat dig", viskade jag hest med ett litet leende.

"OSCAR!" utbrast han högt.

Han vände sig om och kramade mig hårt. Han grät högt. Jag skrattade lågt åt honom, men kände även att tårar gled ner för mina kinder. Han tittade länge på mig med öppen mun. Försiktigt lät han sina läppar träffa min kokheta panna.

"Min älskade lilla sjukling", viskade han lyckligt. "Nu åker vi hem till dig."

Han la sin ena hand i min och lät den andra grabba tag om resväskans handtag. Snabbt kom vi igenom spärren på tunnelbanestationen och satt snart på tåget.

"Felix, vad gör du här egentligen?" frågade jag.

Han skrattade lite tyst innan han generat tittade upp mot mig.

"Jag saknade dig", sa han enkelt. "Så jag bestämde mig bara för att åka."

"Men din skola? Vet dina föräldrar?" frågade jag förvirrat.

"Jag skolkar, och mina föräldrar vet inte", fortsatte han.

"Men så kan du inte göra!" utbrast jag och hostade till. "Felix du kommer hamna i trubbel."

"Allt för att få andas samma luft som mitt allt", viskade han och kysste mig lätt.

-

Egentligen borde jag gå upp för jag ska praoa idag, buuuut idc.

Och alltså jag måste verkligen skriva på mer fanfictions som jag kan publicera till er, MEN HELA TIDEN SÅ TÄNKER JAG BARA "NÄ DET GÖR JAG SENARE" MEN JAG MÅSTE GÖRA DET NU!!
I-landsproblem deluxe, yas.

Vad gör ni idag?

Förresten!! Ni är bra på att gissa vad jag har börjat skriva på, but I'm not gonna tell you yet ;)

The Nude Pics » foscarDär berättelser lever. Upptäck nu