Hemma hos Ludwig

54 2 5
                                    

LUDWIGS PERSPEKTIV


"Ni kan gå in på Ludwigs rum så länge, medans jag bäddar sängen till dig hjärtat" sa mamma till Matilda

Asså vad hände egentligen, ja måste verkligen fråga henne
Jag gick in på mitt rum, hon gick bakom mig

"Kan jag sätta mig här?" frågade hon och pekade på min soffa

"Aaa det går bra"

Jag satte mig i min säng mittemot soffan

"Kan du berätta igen om vad som hände?"

"Detta är vad polisen sa till mig iallafall"

Jag nickade till svars

"Kommer du ihåg bilen framför som tvärnitade på skoj?"

"Jo tack"

"Aja bakom oss låg en bil som körde kraftigt in i oss med vilja, personen som körde hette Felix Sandman. Han körde in i oss för Dante tydligen är skyldig honom mycket pengar. Han ville döda Dante"

Hon började gråta. Fuck jävla Felix Sandman. Jag ska fan döda honom

Jag gick och ställde mig framför Matilda, för att krama om henne. Hon tog sina armar runt min mage.

"Shh shh, de kommer bli bra"

"Nu är sängen"

Mamma ställde sig i dörröppningen och märkte att hon grät

Hon gav mig "O-o-oj-f-ö-r-l-å-t-m-i-g-b-l-i-c-k" innan hon gick ut och stängde dörren

"Ska vi sova, imorgon träffar vi ju Dante"

"Mmm"

"Har du en tröja och mjukisbyxor jag kan få sova i?"

"Aaaa vänta lite"

Jag började leta i min garderob efter en tröja, jag hittade en kärleksbrev hoodie och ett par svarta mjukis

"Här"

"Tack"

Vi fick ögonkontakt, jag tittade på hennes ögon och läppar, helvete vilken brud asså

Jag tog mitt huvud närmare hennes, vi fortsatte ögonkontakten, jag skulle precis kyssa henne

"Asså de är ingen bra idè Ludde" Sa hon och vek undan hennes huvud, sen gick hon mot soffan i hallen av vårt hus

"Fuck, va har du ställt till med?" viskade jag

Jag gick och la mig i min säng och släckte lamporna

Prinsessan🦋

Hallå förlpt mig, jag vet inte
vad jag tänkte. Verkligen förlåt❤️
Jag

Mm
Prinsessan🦋

Godnatt❤️
Jag

natt
Prinsessan🦋


Helvete vad har du ställt till med, hon är ju förmodligen skitsur. Jag gick och la mig i sängen, och skrollade lite instagram tills klockan blev 02:15  jag kände att mina ögonlock blev tyngre, jag tror tillslut att jag somnade. Jag låg och sov tills jag hade en mardröm om att Felix dödade Dante. Jag for upp i panik ur sängen och såg att det hade börjat ljusna, fuck helvete helvete, jag har försovit mig, jag tog min telefon 09.15, nejnejnej åhhhhhh fucking helvete. Snabbt tog jag på mig mina mörkblåa jeans och en svart hoodie

"Matilda???"

Inget svar

Jag började springa mot sjukhuset eftersom det tog max 5 min och mamma hade bilen
Kön till receptionen var lång, jag försökte slingra mig fram

"Ursäkta vad tror du att du ska?"

"Jag måste veta vart min vän har tagit vägen"

"Va tror du vi behöver?"

"Inte fan vet jag, jag bryr mig inte heller" svarade jag körring surt

Jävla tant, jag gick fram till receptionen, jag sket helt och hållet i kön. Folk blev så upprörda

"Va gör du människa?"

"Vi behöver också komma fram"

"Ungjävel"

Jag sa bara lugnt till hon i receptionen

"Vart är Dante Lindhe?"

"Ställ dig i kön"

"Aldrig säg vart fan han är" svarade jag irriterat

"Men nej ställ dig i kön människa"

"ÄR DU HELT JÄVLA TAPPAD, HÖR DU VAD JAG SÄGER, VART ÖR DANTE LINDHE?!" Utbrast jag

Hon suckade och skrev in nåt på datorn

"Han är utcheckad"

"De innebär?"

"HAN ÄR INTE HÄR, HAN HAR DRAGIT!!!" Sa hon surt

Jag vände mig om och satte mig i en soffa, fuck jag är så jävla misslyckad, vart fan e dem. Jag ringde Matilda, ingen signal. Samma sak med Dante. Fucking skit

Känslor-Dante LindheDär berättelser lever. Upptäck nu