Kapitel 1

69 1 0
                                    

-DES DET ÄR MIN TUR NU!! Sa Robin irriterat
-Mmm, mumlade jag fast jag inte lyssnade på vad han sa.
"Logo city Undercover" gör töntigt men ändå askul.
"Knack knack"
-Jeppe öppna, sa jag. Förvånad att jag hörde.

~Jeppes perspektiv~
Jag suckade och gick sedan för att öppna dörren.
Utan för stod det en blond gestalt... Niall tror jag.
-Hej, är Destiny hemma? Frågade han.
-Des du har besök! Ropade jag. När hon inte svarade ropade jag igen.
-DEEES!
~Destinys perspektiv~
-Besöket kan komma in! Ropade jag tillbaka och fortsatte spela, jag höll på att slåss mot en gubbe.
Allt jag hörde var ett "Hej" från den underbaraste rösten på jorden. Niall.
Jag slängde kontrollen på Robin och rusade mot Niall och hoppade upp i hans famn.
-Gud va jag saknat dig, mumlade jag i hans nacke och kramade om honom hårt.
-Jag har saknat dig ännu mer, mumlade han tillbaka och fortsatte krama mig.
-Ska ni stå där eller ska ni skaffa ett rum? Sa Zac retfullt.
-Käfft Zac, sa jag när Niall släppt ner mig och därefter drog med mig honom till mitt rum.

~Nialls perspektiv~
Jag blev alldeles knäsvag när jag såg henne, kunde inte fatta att jag va utan henne hela fyra månader. Hon var lika snygg som innan och jag fick fortfarande fjärillar i magen bara av att se henne.
Jag kramade länge om henne när hon hoppade upp i min famn, hon var fortfarande lika kort. Haha.
Jag gosade ner huvudet i hennes nacke som jag alltid brukade.

~~Destinys perspektiv~
så fort vi klivit in genom dörren hoppade jag upp i hans famn igen och kramade honom ännu mer. Jag kände några tårar fällas. Glädjetårar förstås.
-Du fattar inte hur mycket jag saknat dig, det är helt sjukt. Sa jag och kollade rakt in i hans ögon som också var tårfyllda.
-Jo, jag har saknat dig dubbelt så mycket, sa han och gav mig en mjuk kyss.
Jag slöt ögonen och besvarade den.
Han avslutade kyssen och gick till min säng och la ner mig och la sig sedan över mig och kysste mig igen.
Det var en lång, mjuk och underbar kyss.
Jag hörde också att det började regna, åhh. Regn, Niall inga andra 1D killar och inte mina bröder. Bättre kunde det inte bli.
Vi låg och myste ett tag innan jag hörde ett förskräckligt ljud som förstörde allt.
-Nej, inte åska. Sa jag och kröp snabbt ner under täcket. Inte långt efter kom Niall och höll om mig.
-Hjärtat, det är ingen fara. Det har inte hänt något alla andra gånger. Sa han tyst till mig.
Jag gled upp lite, så mitt huvud var i samma höjd som hans.
-Kortis, sa han och log retsamt
- Långis, retades jag tillbaka
Jag låg och tittade rakt in i hans kristall blåa otroligt fina ögon. Bara njöt av att han var min, den bäste kyssaren, bästa kramaren, bästa tröstaren, helt enkelt den bästa människan i hela världen.
"Bruuuuuum" lät det högt och hela huset skakade.
Men ett ryck drog jag mig snabbt närmre Niall och vi låg nu så nära att det knappast kunde finnas någon luft mellan oss.
-Jag älskar dig, mer än allt på hela jorden. Sa jag och kysste hans hals.
-Jag älskar dig mer än allt i hela universum Des. Sa han och kysste min hjässa.
Jag fick ett leende på läpparna och böjde upp huvudet och gav honom en mjuk kyss.

~Nialls perspektiv~
Jag besvarade hennes kyss och tänkte över hur lyckligt lottad jag är. Des är min, bara min.
Jag kled ner med ena handen och la den på hennes goa rumpa. Jag kände hur hon flinade lite mot mina läppar och fortsatte sedan kyssen.

~Des perspektiv~
Jag avslutade kyssen efter en väldigt lång stund.
-Ska vi gå här ifrån? Frågade jag när jag hörde att mina bröder stod och skrattade utanför mitt rum.
-Killarna kommer också hålla på, skrattade han lågt.
-Ja, men hellre dom, skrattade jag tillbaka och drog av oss täcket. Det hade nämligen slutat åska.
-Hejdå! Sa jag till mina bröder. När de inte gick blev jag irriterad.
-Jag ska byta om, gå. Sa jag lite små irriterat.
-Niall måste ju inte gå, sa Jeppe med ett elakt flin.
-Det är lite skillnad, peddo. H E J D Å. sa jag väldigt irriterat och de gick iväg med fyra fula flin.
-Asså fy vad jag hatar dom, sa jag och gick iväg till min dörr och stängde den samt låste.
Sedan drog jag av mig tröjan och slängde den i tvätt korgen och efter det gick jag bort till min garderob.
-Du äter fortfarande ordentligt va? Sa han och la armarna om mig i en kram bakifrån.
-Lite mindre, jag har ju börjat bli tjock. Sa jag olyckligt.
-Du är pin smal älskling. Sa han oroligt
-Nej det är jag inte alls det. Det ser du ju. Sa jag och sträckte fram armarna och grävde i min garderob.
-Älskling, sluta. Sa han och kysste min nacke.
Jag svarade inte utan drog ut en tröja och en ny Bh.
-Sexig, ellerhur, skrattade jag och höll fram den.
-Super sexig. Flinade han
-Flytta eller knäpp upp, sa jag och flinade busigt mot honom. Snart efter det kände jag hans ena hand släppa mig och Bhn fall till golvet på en sekund.
-Tack älskii. Sa jag och tog på mig den nya, som han knäppte precis som jag vill ha den knäppt. Jag drog på mig tröjan och vände mig om i hamster armar, placerade en kyss på hans läppar och vandrade ut ur mitt rum.
Niall har tätt efter och någon sekund efter det satt vi i hans bil med både glasögon, keps och luva.
-Bor ni kvar på samma ställe? Frågade jag och log åt Niall när han börjat köra.
-Japp, det gör vi men det är ombyggt lite. Svarade han och log mystiskt.
Jag rykte på axlarna och njöt av den sista stunden med Niall. Han körde in på parkeringen och stannade bilen.

~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~
Ge gärna feedback :)

Niall ❤️️ Destiny ~Fan-fiction~Où les histoires vivent. Découvrez maintenant