Fuck it

#Kapitel 40 SLUTET

MELISSAS PERSPEKTIV

-"Ja!" Säger jag medans jag tar emot ringen ifrån hållaren.
Jag vill verkligen gifta mig med honom.
Det är de ända jag vill.

__________________

Tre månader senare

Äntligen kommer den dagen vi ska gifta oss!
Idag händer det, jag har vaknat extra tidigt eftersom jag vill vara helt förberedd och att allt ska bli perfekt.

Det är en solig morgon och jag har gjort iordning två mackor med avokado och ett glas citronjuice.
Väldigt fräsch frukost.
Efteråt så gick jag ut på verandan och kände den varma luften som svepte förbi.
En underbar morgon.
När jag väl sitter på min gungstol i trädgården så känner jag hur en hand sätter sig på min axel, bakom mig står Zack och ler, sedan kysser mig intensivt.
-"Idag ska vi gifta oss Zack" säger jag och kramar hårt om honom.

12:30

När klockan slår 12:30 vet jag att nu är det dags att vi börjar göra i ordning oss för att ta oss till kyrkan.
I kyrkan så har vi allting vi behöver.
Kläder, sminket och sådant ska vi fixa där.

Vi går ut från huset och limousinen står redan och väntar.
Jag och han går in i den med pirret inombords som bara blir starkare.
Tänk att snart händer det.
Limousinen kör iväg och i nästa sekund är vi framme i kyrkan och blir bemötta av mina absolut närmaste vänner.
De andra gästerna kommer sen.
På sistone har jag och Ellie blivit ganska nära, vi blev vänner när Zack presenterade mig för henne.
Första intrycket kanske inte var det bästa men tillslut så. Olivia ska självklart vara de första som kommer, hon har faktiskt hjälpt mig med nästan allt.

___________________

Nu är allt fixat och jag har på mig min bröllopsklänning, finner inga ord så fin den är.
Melodin börjar spelas och det är dags att gå emot honom.
Noga kollar jag varje detalj på honom, jag kan inte säga något mer än att jag aldrig har träffat en sån här snygg kille.
Dessutom så ska jag få gifta mig med honom.
Gud har gett mig den största gåvan.
Pappa följer mig till honom och där tar Zack emot mig.
Vi står på varsin sida av prästen.
-"Vill du tage Melissa Damions till din hustru att dela glädje och sorg med och vara trogen tills döden skiljer er åt?"

-"Ja! Det vill jag göra" säger Zack och kollar mig i ögonen och ler.
Jag känner nästan hur en tår rinner ner från ögonvrån.

-"Vill du tage Zack Gracia till din make att dela glädje och sorg med och vara trogen tills döden skiljer er åt?"
Jag tittar mig omkring och ser Olivia och Ellie som sitter längst fram på bänkarna.
-"Ja, det vill jag göra"
Zack och jag tar varandras händer och kollar varandra djupt in i ögonen och sedan ger prästen signalen, våra läppar möts och i det ögonblicket stannade allt omkring oss.
Det kändes som en evighet.
En oförglömlig evighet.
____________________

Kvällen

Vi kom nyss hem från vår bröllopsfest.
Klockan är runt tre på natten och vi både är riktigt trötta efter en lång dag.
Sömnen närmar sig förbi våra ögonlock och tillslut så ligger vi och sover djupt.

Sju månader senare

Det är en kylig vintermorgon och snön har hunnit falla över alla tak, överallt i staden är det fullt av snö.
Det var flera månader sen jag och Zack gifte oss men det känns fortfarande som igår på något vis.
Något vi längtar så enormt till är när vår lilla plutt kommer till världen.
Jag har känt massor av sparkar från honom, för varje dag kommer vi allt närmare varandra.
Det är en fantastisk känsla.

Jag stiger upp ur sängen och ser att Zack har gjort i ordning gröt till frukost, han vet att jag älskar gröt.
Speciellt på vintern.
-"Tack" säger jag och sätter mig vid köksbordet.
-"Såklart babe" säger han och sätter sig bredvid mig.
-"Vad har du lagt i, det är skit gott. Godare än vanligt" säger jag och ser förvånad ut.
-"Det vanliga du vet, kanske någon extra ingrediens fast det är hemligt" säger han och ler mystiskt.

-"Men säg då, vill också kunna göra det"

-"Det behöver du ju inte, jag gör ju det.
Ät den, den kommer bli kall" säger han och tar upp skeden och försöker mata mig.

Efter vi ätit så känner jag en jävlig kramp i magen som inte släpper, det måste vara bebisen.
När jag tittar ner på golvet ser jag en pöl av vatten, har vattnet redan runnit.
Så tidigt, den skulle komma om minst en månad.
Helvete då att Zack inte var här just nu!
Han gick och skottade snö på baksidan av huset, det är omöjligt att han kommer höra mig.
Direkt går jag in på mina kontakter och ringer upp honom, flera signaler går men ingen svarar.
Fuck!
Jag måste ut i snön.
Innan jag går ut drar jag på mig en tjock kofta, sedan öppnar jag ytterdörren och känner en kraftig vind som nästan får mig att trilla omkull.
Gud va kallt det är!
-"ZACK!!" Skriker jag allt vad jag har.
-"ZACKKKK"
-"HALLÅ!"
Paniken då jag inser att han inte är där.
Va i helvete ska jag ta mig till!
Ska jag föda hemma och ensam, aldrig att jag gör det.
Snabbt drar jag mig tillbaka hem och när jag kommer fram ser jag hur vettskrämd Zack är.
-"Vart har du varit?!"
-"Ditt vatten har gått, vi måste åka direkt" säger han och tar tag om min midja och lyfter mig i en brudställning till bilen.

-"Snabba dig!"
-"Vi kommer inte hinna fram!" Säger jag i panik eftersom kramperna har blivit fler och starkare.

-"Jag ska försöka, men det är för mycket snö på vägarna" säger han och försöker lugna ner mig men vi både vet att det inte funkar.

Efter sju minuter börjar vi se sjukhuset.
Han bär mig i brudställning och springer med mig in till entrén.
Vi får hur många som helst blickar på oss när vi springer in.

En sjuksköterska rusar emot oss och lägger mig i en sjukvagn och åker med mig till ett rum.
I rummet finns det inte så mycket saker bara en tv, två sängar, några handdukar och ett barn bord.

Samtidigt som jag lägger mig ner hämtar hon två stora handdukar som hon sätter under mig.
-"Är du redo?" Frågar hon.
-"Ja"
Smärtan var ihållig, jag vet inte hur mycket jag tryckte men tillslut så fick jag hålla i min lille son.
När vi såg honom så visste vi direkt vad han skulle heta, han ska heta Louren.

______________________

Julafton

Vi vaknade ganska tidigt för att Louren börja gråta för att han var hungrig.
Samma morgon gjorde Zack i ordning gröt till oss både.
Matbordet var fullt av olika slags mat, kakor, gifflar, potatisgratäng, korv, julskinka, kött och massa små pynt.
Alla var samlade den morgonen, Mamma, pappa, Ellie, Olivia, Zack jag och Louren.
En riktig fin morgon.
Efter vi hade ätit en stor måltid gick vi ut i snön med Louren.
Han börja gråta först men sedan så började han vänja sig och vilja krypa i snön, till och med äta det.

Boken börjar närma sig sitt slut.

En sak som jag har lärt mig från den här resan är att
livet är vad du gör den till.
Efter allt jag har gått igenom så känns det som jag har blivit en ny person på något sätt.
Att jag startar om på nytt.
Och att det här bara är början...