"Snälla Moa, försök! Jag klarar inte detta utan dig!" Kraxade Julia fram. "Jag är din bästa vän, man ställer upp för vänner! You promise?" Svarade hon gråtandes. Jag mådde dåligt, Julia brukade i vanliga fall nästan aldrig sluta skratta, det är mitt fel att hon inte för det nu! "Jag kan inte, jag släpper taget nu" sa jag utryckslöst. "Moa, Moa! NEJ!!!" Hennes röst ekade bland i rummet, jag sa åt henne gå från mitt rum, hon gjorde som jag bad henne... jag har förlorat henne för alltid...