Detta är mitt bidrag till varflr 's novelltävling!
Hissen - Arguegurl
Med de tunga matpåsarna i varsin hand vandrar jag längst med den folktomma gatan.
Lägenhetsporten tornar upp sig framför mig. Jag lyckas med nöd och näppe slå in koden, få upp dörren och gå in i byggnaden.
Lukten av rengöringsmedel slår emot mig och jag förstår att städarna varit här.
Jag trycker på knappen till den gamla hissen som öppnar sig för mig. Lättat släpper jag ner påsarna på golvet innan jag trycker in min våning, plan fem.
Hissen börjar skramligt röra sig uppåt och på panelen ovanför knapparna ser jag att vi passerar våning två.
Hissen skakar till, lyset försvinner och den stannar.
Paniken inom mig växer
Vad händer?
Den välkända doften av rök smiter in i mina näsborrar och jag rynkar näsan.
Äckligt
Värmen i hissen blir allt värre.
Det är då jag inser, det brinner.
Paniken bubblar omkring, jag kan inte se knapparna. Jag trevar med fingrarna efter dem och trycker in alla möjliga i hopp om att finna larmknappen.
Det är inte såhär jag vill avsluta mitt liv. Instängd i en brinnande hiss. Om bara min pojkvän Etan varit med mig, då hade vi klarat detta tillsammans.
Jag hittar en knapp som verkar rätt. Ett pipande ljud hörs innan en röst kopplas upp.
"Larmcentralen vad har inträffat?"
Med skakig röst yttrar jag orden
"Jag är fast i en brinnande hiss på stockholmsgatan trettiosju"
Ett kort ord om att brandmän är påväg är allt jag uppfattar innan samtalet bryts.
Hissen lyses upp, lättnaden övergår genast till ännu mer panik.
Branden har tagit sig in.
Lågorna klättrar ner från taket till golvet via väggarna.
Mitt i hissen står jag och hoppas på det bästa. Även om jag förstår att det är försent.
Den tunga röken får mina andetag att bli rossliga. Snart orkar jag inte mer.
Allt jag hinner tänka innan jag förs in i mörkret är att detta är så orättvist.
Varför just jag?
••••
Ja denna söööög