Solen stack i ögonen genom det lilla fönstret och jag satte mig upp i sängen. Jag såg mig omkring i det lilla sovrummet. Där stod endast en liten säng och en garderob. Fast vi bodde i ett stort slott hade jag ändå fått en av de absolut minsta rummen. Jag vet inte vad som hände, men strax efter Edits födelsedag för typ två år sedan så har allt blivit ännu mer fel. Hon har alltid varit som en extra mamma och hon var jätte glad över scarfen jag sytt åt henne. Men dagen efter började hon behandla mig som om jag inte var värt någonting. Jag fick inte ens behålla mitt rum.
Bara tanken på det fick mig att få tårar i ögonen. Jag torka bort det med kanten av täcket. Jag kolla på klockan. Den är bara strax innan sex. Jag la mig ner igen. Vad är det för mening att ens gå upp alls.
Bredvid sängen finns även ett litet nattduksbord. Jag tog upp fotografiet med den slitna tavelramen som stod på nattduksbordet. Den föreställer mig och Charlie strax innan han åkte iväg till sin nya skola.
Jag kände en stor klump växa sig i halsen. Jag skriver brev till honom hela tiden och han skickar alltid tillbaka. Men den senaste tiden har han inte skickat någonting. Jag har frågat varför men han skickar inget svar. Jag kanske inte ens har kvar Charlie längre.
Jag ställde tillbaka fotografiet på nattduksbordet och gick upp och klädde på mig. Alla mina kläder är gamla och slitna och var ärvda. Jag tog en blå och gul klänning, borstade håret och gav mig ner åt köket.
Jag har åtminstone de som jobbar på slottet. De är iallafall mina riktiga vänner och inte någon som lämnar en när man verkligen behöver en.
YOU ARE READING
Stella White
FantasyI ett område i ett avlägset land bor en tjej vid namn Stella White. Hon är en vanlig tjej förutom alla märkvärdiga och udda saker som händer henne.
