Redo D.L

pt 0.4

När jag kommer hem slänger jag mig på sängen och suckar tungt. Vad var det som hände? Jag sov över hos Dante, som kysste mig och sedan kastade ut mig. Ångrade han sig? Det må vara min första riktiga kyss, men var jag så dålig? Varför kysste han ens mig från första början? Så många frågor men så få svar. 

Mina tankar avbröts av att Athena ringde mig. Jag suckade ännu en gång men bestämde mig för att inte ignorera hennes samtal.

"Hallå?" mumlade jag ointresserat.

"Ophelia? Din råtta, varför har du inte svarat? Jag har varit jätteorolig" sa hon och snyftade till. När jag hörde att hon grät fick jag genast skuldkänslor.

"Jag sov över hos en annan kompis, behövde komma bort ett tag" sa jag och försökte hålla mig från att skrika på henne för att hon kysst Kasper.

"Varför sa du inget? Och vem var det du sov hos?" Jag hörde på hennes röst att hon var avundsjuk men jag kunde inte bry mig mindre.

"Du känner inte honom" sa jag men ångrade direkt mig. Honom. Nu måste jag nästan berätta.

"Honom? En kille? Spill the tea sis" sa hon exalterat och den avundsjuka rösten var som bortblåst. Jag suckade men log ändå.

"Waynes om 30?" sa jag och syftade på fiket inne i stan.

"Spikat" Sedan la vi på. 

Jag tog mig upp ur sängen och öppnade garderobsdörren. Sedan ryckte jag åt mig ett par ljusblåa momjeans och en svart hoodie med ett svart Supreme märke och en svart magväska från The North FacexSupreme, som jag knäppte över axeln. När jag var klar tog jag tag i min mobil och gick ner. När jag väl var nere i köket gjorde jag iordning ett glas Oboy och drack upp det snabbt. Fötterna tryckte jag ner i ett par halvt trasiga Nike AF1 och gick ut, men gick genast in igen när jag såg att det regnade. Irriterat suckade jag och drog på mig min storebrors gula regnjacka, och gick ut igen. Det regnade otroligt mycket i Orminge, där jag bor.

Efter ett tag kom jag fram till fiket och möttes av en hård kram från Athena. Jag kramade osäkert tillbaka, stämningen mellan oss har varit lite spänd ett tag. När vi hade beställt satte vi oss vid ett avlägset bord och jag började nervöst smutta på mitt kaffe. Athena tog ett djupt andetag och kollade på mig.

"Förlåt, verkligen Ophelia. Det var inte meningen att få känslor för Kasper" sa hon och tittade ner i bordet. Jag skakade snabbt på huvudet.

"Det är lungt, jag är över honom". Jag försökte låta så övertygande som möjligt och det funkade, antar jag, för Athena nickade.

"Vem var det du sov hos då" sa hon istället och vickade på ögonbrynen.

"En kille som heter Dante" sa jag blygt.

"Efternamn?"

"Dante Lindhe"

Förlåt för keff uppdatering:((((( Har typ inte haft någon lust att skriva heheh men nu har jag fått sjuka ideer till denna bok!