Den rätta vägen

Skogen

"Men mamma snälla jag är för gammal för sånt här! Du vet att jag inte gillar skogen!" Jag suckade djupt och kollade ned i mobilen. "Men vi ska bara ha lite trevligt, du och jag liksom!" Sa mamma och kollade på mig. "Och inga mobiler!" Hennes hand tog tag i mobilen och hon la den i sin ficka. Jag stönade högt. "Men måste vi verkligen ut i skogen? Kan vi inte bara åka och shoppa eller nått?" Mamma skrattade. "Det blir kul!"

Framme. Skogen tornade upp sig som en oändlig mur av löv, bark och mossa. Mamma plockade fram svampkorgen och en annan korg med saft, kakor och lunch i. "Här, du får ta picknickkorgen" sa hon och räckte fram den till mig. Jag gillade verkligen inte skogen. Den var bara så... tråkig. "Men snälla...!" Försökte jag, men förgäves. "Det kommer att bli kul!" Pladdrade mamma och log stort.

Det tog ett långt tag att ta sig dit mamma ville gå, hon beskrev det som "en magisk plats". Jag tyckte inte att det såg annorlunda ut än det vi hade gått förbi innan. "Framme!" Kvittrade mamma och la ut picknickfilten på en kal yta. "Mamma kan jag åtminstone få min mobil tillbaka?" Frågade jag och himlade med ögonen. "Okej då, surfis" sa mamma och räckte mig den. "Tack" sa jag och öppnade den. Ingen täckning. "Mamma jag kollar om det finns någon täckning i närheten, kom på att jag hade planer med Julie efter lunch." Jag talade faktiskt sanning, men inte en chans att jag skulle orka lägga min tid på henne. "Visst, men kom tillbaka snart!" Mamma log åt mig och vinkade med handryggen åt mig. "Vad väntar du på?"

Jag gick länge, men ingen täckning. Jag höll precis på att ge upp när ett stort berg tornade upp sig framför mig. "Sen när kan inte jag klättra?" Mumlade jag för mig själv. Halvvägs uppe slog det mig att jag inte kunde ett skit om klättring. Jag var fast.

~~
Hur kommer det här gå? Kommer mamman att hitta henne? Det får ni se i nästa kapitel, Byee!