Haley West (bok 3) Time to grow up

Kapitel 2 - Barnbarn?

Uppdatering. Mina föräldrar är kvar. De hade tydligen planerat att komma upp till New York och hälsa på oss över helgen. De hade bara glömt att informera mig och Nath om det och därav vandrade de rakt in i det mest romantiska ögonblicket i mitt liv. Efter att ha inspekterat ringen noggrant så bestämde sig även min mamma för att vi alla skulle gå ut och äta middag ikväll. Detta är precis hur jag har drömt om att spendera den mest romantiska kvällen i mitt liv, med min fästman (aahhhh!) och mina föräldrar. Goals. Typ.

"Jag har bokat bord nu", informerar Nathaniel och kysser mig på kinden. "Din favoritrestaurang."
Jag ler stort. Om vi ska vara ärliga har jag inte slutat le sedan han satte ringen på mitt finger. Jag, Haley West, ska gifta mig!
"Ser jag tjock ut i den här?" Min mamma dyker upp i dörröppningen med den värsta klänning jag någonsin sett. Mossgrön med ett fult blommönster. Hon kan inte se ut så idag! Detta är en speciell middag.
"Du ser fantastisk ut som alltid Mrs West" säger Nathaniel charmigt innan han försvinner in i vårt sovrum. Jag harklar mig.
"Om jag får vara ärlig så sitter den inte så bra på dig..." säger jag och min mamma ler.
"Åh vad jag har saknat att bo med min dotter! Du vet så mycket om mode!"
Jag kollar förvirrat på henne. Jag vet ingenting om mode! Jag matchar ibland rött med rosa trots att det tydligen finns någon oskriven regel angående det. Min mamma trippar fram om tar min hand och inspekterar min ring igen. Hon gör detta ungefär var tredje minut.
"Min dotter ska gifta sig!" Säger hon med en glad suck. Om någon möjligtvis är mer lycklig än vad jag är över denna förlovning så är det min mamma. Hon har alltid velat att jag ska sluta upp med Nathaniel.

Hon försvinner iväg för att byta om och jag går in i sovrummet för att välja ut kläder till mig själv. Jag stänger dörren efter mig och när jag snurrar runt så är det första jag ser Nathaniel. Han står med ryggen mot mig och letar bland sina skjortor i garderoben. Jag smyger fram och kramar om hans bara överkropp bakifrån.
"Hej sötnos" säger han och snurrar runt. Jag kollar upp i hans ögon.
"Måste vi gå ut på middag med mina föräldrar? Kan vi inte stanna här och ha sex hela kvällen istället?" Föreslår jag och drar en hand över hans bröst och nerför hans mage tills jag stannar vid kanten av hans byxor. Något i hans blick blir mörkare och han puttar till mig så att jag trillar bakåt och landar på sängen. Innan jag hinner reagera är han över mig och min tröja ligger på golvet. Han kysser mig och för en stund försvinner allt. Allt som spelar någon roll är hans händer på mina bröst, hans stånd som trycker mot mig och hans läppar som inte lämnar mina för en sekund. Det vill säga tills dess att dörren öppnas.
"Ahhhh!" skriker min mamma och Nathaniel flyger snabbt upp.
"Mamma!" Utbrister jag och sätter mig upp och täcker mina bröst med armarna. "Vad gör du i vårt rum!?"
"Jag ville fråga dig vad du ska ha på dig så att vi kan matcha!" Säger hon oskyldigt och går in i rummet. Tar upp min tröja från golvet och viker den. "Haley, du måste sluta kasta dina kläder på golvet."
Nathaniels blick möter min och jag försöker att inte börja skratta.
"Vi ska inte matcha mamma!" Säger jag och harklar mig för att hålla mig seriös. Min mamma går fram och öppnar min garderob.
"Den här röda klänningen matchar min röda blus!" Säger hon och tar ut en väldigt kort och väldigt tajt röd klänning. Det där var en klänning jag hade på fester i college.
"Mamma! Jag kan välja kläder själv! Och vi behöver inte matcha!" Säger jag och sträcker mig efter min bh. "Gå nu och gör dig redo! Vi ska gå om en halvtimme!"

Min mamma vänder sig om och kollar mellan oss innan hon slår handen för munnen. "Åhgud vad dum jag är!" Säger hon och går mot dörren. "Ni var ju mitt uppe i någonting när jag kom och avbröt. Fortsätt ni barn, jag och din far håller oss undan tills dess att vi ska gå!" Hon backar ut från rummet. "Skapa ett barnbarn åt mig" mimar hon åt mig innan hon stänger dörren.
Nathaniel kollar mot mig med ett flin innan han sätter sig bredvid mig och drar upp mig i sitt knä och börjar kyssa min hals.
"Du hörde vad hon sa!" Mumlar han i sin hesa sexiga röst men jag kan inte fokusera.
"Nath! Jag kan inte ha sex på min mammas order! Hon står säkert utanför dörren för att kunna dokumentera det exakta ögonblicket hennes barnbarn blir till!"

Nath slutar kyssa min hals och kramar bara om mig istället. "Inga barn än", säger han. "Jag vill ha dig för mig själv ett tag till."
Jag kysser honom snabbt och reser mig upp. "Ja.  Vi är inte redo än! Vi har ett bröllop att ta oss igenom först."

****
"Så har ni funderat något mer på datum? Vi måste vara ute i god tid för att boka kyrkan och hinna planera allt! Jag måste se till att trädgården är perfekt. Maj skulle vara en bra månad!"
Vi hinner knappt slå oss ner vid bordet förrän min mamma har tagit ut sin kalender från handväskan.
"Mamma!" Säger jag och stänger kalendern. "Vi har varit förlovade i tre timmar. Jag tänker inte bestämma ett datum redan nu."
"Men det är så mycket att planera! Man måste vara ute i god tid! Du vet hur svårt det är att få tag i ett bra band om man inte är ute i god tid! Och jag måste veta vad jag ska plantera för att det ska blomma på er bröllopsdag!"
Jag sneglar mot Nathaniel innan jag obekvämt harklar mig.
"Mamma... vi ska inte gifta oss i vår trädgård."
Min mamma kollar oförståendes på mig.
"Vad menar du? Var ska du då gifta dig?"
"Um.. här. I New York."
Jag vill inte ha något tråkigt bröllop hemma i ett tält i trädgården med alla våra grannar och föräldrars vänner. Jag vill ha en glamoröst bröllop här i New York, med bröllopsfesten på något coolt hotell. Jag ser framför mig hur jag och Nathaniel anländer från kyrkan till festen i en limousine och när vi går in så är allt prefekt med gulddekorationer och vita blommor och en bröllopstårta som går ända upp till taket. Alla kommer prata om vårt bröllop i flera år!
"I New York!" Utbrister min mamma. "Men du har bara bott här i några månader! Vill du inte gifta dig där du växte upp! Där dina barn kommer växa upp!"
"Mamma." Säger jag obekvämt. "Jag och Nathaniel kommer inte att bo två hus från er. Det här är vårt hem nu."
Min mamma lägger ner kalendern i sin väska igen och viskar något till min pappa innan en obekväm tystnad uppstår runt bordet.

"Vad vill ni ha att dricka?" En servitör dyker upp och vi alla börjar lättat att kolla igenom drinkmenyn. Tacksamma över att ha något annat att fokusera på än det faktum att jag förmodligen just krossade min mammas alla drömmar. Jag kan bara inte låta henne bestämma det här. Det är mitt bröllop och jag vill planera det själv. Det är mitt liv och jag vill inte bo på samma gata som mina föräldrar och ha min mamma över på middag varje dag. Jag behöver lite frihet.

"Hur många barn planerar ni att skaffa?"
Den korta pausen som uppstod när vi beställde drinkar var tydligen tillräckligt för min mamma att gå vidare i livet och hitta något annat hon kan planera. Nathaniels hand kramar om mitt ben under bordet för att lugna mig och jag tar ett djupt andetag och ler mot min mamma.
"Åtminstone två." Säger jag och min mamma ger ifrån sig ett glatt ljud.
"Jag ska bli mormor!" Säger hon exalterat just som vår servitör ställer ner drinkarna på bordet.
"Grattis! Jag hoppas allt går bra med graviditeten!" Säger han och nickar mot mig och Nathaniel. Jag ler obekvämt.
"Tack." Säger jag bara innan han försvinner iväg och jag inte kan hålla mig längre och börjar fnittra okontrollerat. Hur lyckas min mamma alltid få oss att hamna i de mest udda situationer?