The Gabbie Rule

Kapitel 15~Brandons undergång

Ja...typ..?

Utan att jag är medveten om det suckar jag besviket för mig själv..som Justin verkar märka, då han knuffar till Brandon i sidan.

Snabbt skickar Brandon honom en dödligt varnande blick upp från mobilskärmen och det blir Justins tur att sucka. Han kollar fundersamt mellan mig och den osociala typen till hans kompis bredvid honom. Innan han verkar lysa upp.

"Såå..Gabbie, ska du göra något efter skolan?" Jag kollar frågande på honom innan jag sakta skakar på huvudet. Ja, förutom att jag måste försöka få tag på Blane för att jag har inget annat val, pågrund av den här hemlösa situationen och jag vägrar sova ute en natt till. Det är tur jag fick med mig lite pengar ut. Annars hade jag gått i samma kläder i 3 dagar. Det gäller bara att köpa en billig tröja, underkläder och så duschar man i omklädningsrummen.

..då menar jag inte killarnas omklädningsrum, utan tjejernas.

"Nej.., varför undrar du?" Han blinkar plötsligt mot mig med ena ögat och visar diskret med huvudet åt Brandon, som nu slutat skriva på mobilen.

"Jag bara undrade ifall du skulle vilja gå ut med mig..., sötnos?" Jag är förvirrad. Hans ansikte säger inte detsamma som vad som precis kommit ut ur hans mun.

Jag fattar inte. Menar han inte det? Men varför frågar han mig ut då?-Va vänta. Försöker han göra Brandon svartsjuk? Men va? Han har ju en flickvän?

Utan att ge Brandon så mycket som en millisekunds blick sätter jag på ett så äkta leende som möjligt.
"Ja, jag har väntat jätte länge på att du ska fråga.-" Han avbryter mig med ett självsäkert flin över läpparna.

"Såklart du vill gå ut med mig, sötnos." Flinet från hans läppar avtar inte för en sekund. Min blick hamnar omedvetet på Brandon som nu kollar upp från sin mobil.

Justin går fram till mig och slingrar sin arm runt min midja för att sedan svagt kyssa mig på kinden tills hans läppar snuddar vid mitt öra.
Okej...detta känns ju bara lite fel...
"Spela med." Viskar han nästan ohörbart till mig och jag kan känna hur Brandons blick bränner på oss båda. Jag vänder mig spelandes mot Justin och ler så gulligt jag kan mot honom tills jag möter Brandons blick. Hans ansiktsuttryck är oläsbart då han först stirrar på Justin och sedan på mig.

"Så, vad ska du göra efter skolan, Brandon?" Han rycker till av Justins fråga och något i hans blick mörknar.
"Din-" Han avbryter snabbt sig själv innan han rättar till sin hållning.

"Jag..jag ska också gå ut..på en..dejt med..Alessia.." Det sticker till i mitt bröst över vad han sagt. Jag vet att jag borde strunta i honom eftersom att han är en idiot, men..det är svårt. Speciellt för att han är han.

Justins läppar hittar igen min kind och jag gör allt i min makt för att inte smälla till honom. Förlåt Justin. Men detta känns alldeles för fel.

Jag vänder ansiktet mot honom för att ge honom en varnade blick för att han ska sluta. Men då händer det som inte får hända.

Justin verkar inte märka att jag vänt mitt ansikte mot honom då mina läppar möter hans. Mina ögon vidgas och Justin vänder generat bort sin blick ifrån mig.

Brandon däremot stirrar mörkt med en alldeles för hårt spänd käke medan hans mörka ögon vilar på Justin.

"T-toppen..! Isåfall kan vi ju gå på en dubbeldejt..!" Säger Justin tillslut efter några dödslånga sekundrar.