0.2 dödens tysta fotsteg.
Jag drar efter andan medan jag tomt stirrar ut i mörkret. Jag hade varit vid platsen förut men kunde inte riktigt sätta fingret på vart eller när. Jag kände hur namnet rullade på min tungspets- precis utom räckhåll. Jag hör plötsligt rasslande andetag som sakta närmar sig bakom mig. Jag börjar skräckslaget springa iväg från ljudet men känner de starka, tunga armarna omfamna min kropp. Varelsen drar mig bort och när jag känner smärtan i mitt ben sätter jag mig spikrakt upp. Mina ögon verkar koppla ihop omgivningen med mina minnen och uppmärksammar mig på att det bara var en dröm. En mardröm.
~••~•~••~•~••~•~••~•~••~•~••~•~••~
Det där hände igår. Jag blev självklart livrädd och visste inte vad jag skulle göra, jag har inte haft mardrömmar på flera år. Den senaste mardrömmen jag kommer ihåg förutom den igår var att jag var på en dockteater. Ja, jag är rädd för dockor. Männen som håller på och drar i dem också. Men strunt i det nu. Hursomhelst så har jag inte haft det på länge och självklart var Alecyn inte på rummet. Så det leder oss till var jag är nu. I mitt rum, med en okänd tjej som påstår sig vara min rumskompis.
DU LÄSER
College boy
Teen Fiction(On hold atm) Ännu en typisk bad boy bok med en annorlunda twist. Cathy ska börja college och träffar på Alecyn, skolans typiska player. Vad händer när de blir rumskompisar? Kommer en kärlek spridas mellan de två eller kommer relationen vara fullko...