IRRESISTIBLE

Del 1

Natten innan skolan började kunde jag inte sova, varför vet jag inte.
Jag kollade ut över det okända rummet, som nu var mitt rum. Jag hade nästan hunnit tömma alla kartonger, men det stod några kvar som jag inte hade hunnit tömma än, men det kändes fortfarande inte som mitt rum.
Jag lyssnade efter ljud men allt jag kunde höra vad hur det stora huset knakade, jag är van vid New Yorks nattliv, bilar som kör och tutar och sirener som tjuter, men här i New Jersey är allt så tyst.
I morgon börjar skolan igen efter sommarlovet. Men det här året skulle bli annorlunda, jag börjar i en ny skola i en ny stad. Det kändes läskigt på ett sätt, att börja om från början. Nya vänner, nya lärare och en helt ny miljö. Det skrämde mig lite.

Jag låg och stirrade upp i taket en stund, sedan kollade jag på klockan och den visade på kvart i sju. Jag reste mig upp ur sängen och gick in till badrummet och ställde mig framför spegeln. Mitt hår var fastklistrad mot mitt ansikte, mina ögon var röda efter ännu en natt utan sömn. Jag tvättade ansiktet med kallt vatten och gick sedan tillbaka in på mitt rum.

Jag gick in till garderoben och stod en stund och funderade, vad skulle jag ha på mig första dagen i skolan egentligen? Tillslut tog jag på mig ett par blåa, jeansshorts och en vit långärmad tröja och mina vita converse, ganska basic men jag gillade det. Jag borstade igenom håret och tog sedan på mig lite smink och sedan gick jag ner.

I köket satt mamma, pappa och Lily vid köksbordet, mamma och pappa läste i en varsin tidning medan Lily satt och lekte med hennes macka. Mamma kollade upp på mig och hon gav mig ett svagt leende.
"Godmorgon gumman, har du sovit gott?" Jag svarade inte utan nickade bara till svar och satte mig ner vid bordet. Jag började äta på en macka i tystnad, ingen sa någonting.

Jag tittade på mamma i smyg, hennes hud var blek och hennes ögon är blanka. Jag kollade på hennes huvud, jag tycker inte om att kolla på hennes huvud för det påminde mig bara mer om cancern. Ibland kändes det som att det var förbjudet att titta.

Cancer tog inte bara död på mamma, den tog även död på familjen. Mamma fick beskedet att hon hade cancer för snart ett halvår sedan, cancern hade spridit sig för mycket, så allt vi gör är att gå och vänta på vad som ska hända.
Jag kollade på mamma, min vackra mamma. Jag har alltid tyckt att hon är vacker och jag liknar henne jättemycket. Jag har hennes stora, gröna ögon, samma bruna, raka hår och samma haka. Men jag har fått min pappas näsa och fylliga läppar.

"Så, hur känns det då? Första dagen på nya skolan?" Mamma gjorde en lätt suck och såg på mig med hennes stora gröna ögon samtidigt som hon smekte min kind med hennes kalla fingrar.
"Det känns... ingenting alls." Svarade jag och ryckte lätt på axlarna samtidigt som jag tog en tugga av mackan. Mamma nickade och kollade på Lily en med sorgsen blick.

Idag är det en dålig dag, det kunde jag se direkt på mamma när jag kom in i köket. Hon tänker sorgsna tankar och sedan är hon ledsen resten av dagen, ibland brukar jag höra henne gråta på nätterna och pappa som försöker trösta henne desperat. Mamma försöker dölja det för mig och min lillasyster. Lily kanske inte märker det men hon är så liten så hon förstår inte, men jag gör det och jag ser det.

När vi fick reda på att mamma hade cancer låste hon in sig i sovrummet i tre dagar och bara grät. Doktorn trodde att hon hade Max tre månader kvar att leva så jag har levt i en ständig rädsla att mamma en dag inte ska vakna, att en dag så kommer hon inte längre finnas mer med oss, min fina mamma. Vad skulle vi göra utan henne egentligen?

Mamma blir allt mer svagare för varje dag och jag får ta mycket ansvar. Min pappa har sitt egna företag, så han jobbar ofta och länge och ibland är han borta längre perioder, så jag får ofta ta hand om Lily och här hemma medan mamma måste vila eller är på sjukhuset. Lily är snart två år och kan inte klara sig själv, hon är beroende av en vuxen.
Ibland känns det som att jag inte har någon fritid kvar men samtidigt har jag inget val, jag vill inte att mamma sliter ut sig. Vi är ju en familj och vi hjälper varandra.

Jag tog en sista tugga på mackan innan jag sedan reste mig upp och gick sedan in till badrummet för att borsta tänderna. Jag gick in till hallen och tog på mig min jacka och hänge min väska över axeln.
"Hej då" ropade jag.
"Hej då, lycka till idag gumman." Ropade
mamma tillbaka innan jag stängde igen dörren.
______________________________

Hoppas att ni gillade det! Lite långt kapitel, men Jaja vad gör det? :) kommentera gärna vad ni tycker! 🖤