Jag känner hur röken fyller mina lungor, hur alla olika slags gifter tar över min kropp. Jag vet vad konsekvenserna är men jag är för feg för att göra det på något annat sätt.
"Rökning dödar", "det är idiotiskt att röka". Snälla ställ dig en dag i mina skor och säg att du klarar dig utan det enda som fick dina tankar på annat.
Det var inte grupptrycket som fick mig börja. Det var inte "coolheten" heller. Det var stressen, ångesten och alla tankar som fick mig att ta det första blosset. Det första blosset som var långt ifrån det sista.
"Every smoker have a story" här var min.
