The Gabbie Rule

Kapitel 5~Röd Blane

Alla killarna sitter både på stolarna, borden längst in i cafeterian och diskuterar om allt från fotboll till tjejer och allt annat ointressant som man helst skulle vela slippa.
Brandon. Han är här. I centrum såklart med Justin och Chris.

Jag himlar dramatiskt och ska precis börja skriva igen i min dagbok då stolen framför mig dras ut. Ljuden av stolsbenens gnisslande ljud mot golvet får mig att surt kolla upp på min irriterande kusin.
"Vad i hela friden tar så lång tid att du måste låta mig vänta på dig-" Jag kollar på min klocka. "-10 minuter efter vi planerat?" Blane suckar tungt och sätter sin ryggsäck i sitt knä med en duns.

"Jag fick hinder på vägen.." Av någon anledning blir hans kinder någon ton rödare än vad de varit då han kom hit. Jag rynkar frågande på ögonbrynen och lägger huvudet på sned.
"Vaddå för något hinder..eller ska jag säga någon?" Jag känner igen den där minen. Han döljer något, det är klart. Dessutom är hans hår rufsigt..

Direkt blir hans kinder en ton starkare och jag börjar flina retligt mot honom.
"Blane..? Menar du att någon var hindret på vägen?" Hans blick börjar att tappa sitt fokus.

"Ja-jag har absolut ingen aning om vad du pratar om.." Jag stönar högt till av frustration innan jag svagt börjar skratta åt honom.

"Kom igen, berätta." Jag ler stort mot honom innan han tillslut möter min blick.

"Alessia." Jag rynkar förvirrat på ögonbrynen då jag trott jag hört fel.

"Jag kysste Alessia." Mina ögon vidgas dramatiskt och jag sätter händerna för min mun i ett dramatiskt andetag.

"Alessia?" Jag böjer mig över bordet och viskar demonens namn sammanbitet.

"Alessia, som i demon-barbien?" Han nickar svagt och jag tittar chockat på honom.

"Ifall Brandon-som förresten sitter bakom oss-får reda på att du kysst hans flickvän, kommer han att-" Blane avbryter mig snabbt.

"Det var inte jag som kysste Alessia, Gabbie. Alessia tryckte upp mig mot skåpen och gav sig på mig." Viskar han menade över bordet mot mig. Jag visar menande ut med händerna.

"Varför? Kunde du inte bara puttat bort henne?" Han fnyser.

"Man puttar inte en tjej, jag är en gentleman inte en gangster." Jag himlar med ögonen.

"Skojar du seriöst med mig?" Hans blick sjunker mot hans hopknutna händer.
"-Vänta!" Utbrister jag chockat.

"Säg inte att du gillar henne eller har en crush på henne på något sätt." Han fnyser igen svagt till.
"Alla har en crush på Alessia, Gabbie. Hon är ursnygg." Säger han menade med en tyst ton då hans blick glider bakom mig.

"Omg, Blane. Du har satt dig själv i sådant trubbel man inte kan rymma ifrån." Jag drar av tofsen från min hästsvans och drar handen genom mitt hår. Blane suckar.

"Det verkar visst som om vi har blivit mer intressanta för Brandon än vad hans inkompetenta kompisar skriker." Jag kollar storögt på honom och ska precis vända mig om då Blane stoppar mig genom att diskret greppa tag om min arm.
"Titta inte på idioten. Han vill bara ha uppmärksamhet." Han fnyser och jag flinar smått mot honom.

"Jag har alltid undrat varför du alltid varit så bitter mot Brandon-" Jag sänker rösten. "-kan det möjligtvis ha något att göra med om att du är svartsjuk på honom på grund av Alessia?" Först svarar han inte utan verkar ignorera vad jag sagt, sedan så skyms ett leende.