Helvetes veckan - FOSCAR

6

Dag 2/7
Jag sprang snabbt genom skolans korridorer och jag skyndade mig fram till mitt skåp. Jag öppnade det snabbt och drog ut mina böcker. Jag gav mig själv en snabb blick i den lilla spegeln som jag hade satt upp i skåpet. Jag hade stora blå ringar under ögonen och mitt hår stod åt alla håll. Jag gav mig själv en sista blick innan jag stängde skåpet samtidigt som jag gav ifrån mig en suck. Sedan började jag återigen springa mot klassrummet, korridorerna var helt tomma då alla lektioner redan hade börjat.

Jag stannade upp precis framför klassrummets dörr och jag tog ett djup andetag innan jag öppnade den. Allas blickar från eleverna i klassrummet flyttades till mig och jag gjorde allt för att endast skicka mörka blickar tillbaka. Jag kollade sedan på Katrin som gav mig en trött blick och jag skickade en förlåtande blick tillbaka. Jag kollade sedan ut över klassrummet igen och såg att Lucas och August satt på ena sidan och Felix satt på den andra, jag blickade mellan de två platserna och jag kunde bara känna Katrins brännande blick. Jag suckade sedan endast och gick långsamt mot Felix och satte mig bredvid honom. Hans vänner skickade mig irriterade blickar och jag gav dem endast leenden tillbaka. Lektionen fortsatte och jag kunde knappt hålla ögonen öppna.

"Trött?" Felix flinade emot mig och jag kollade bara på honom en lång stund innan jag nickade kort.

"Mhm" svarade jag och Felix fortsatte att flina. Jag kunde se på honom att även han var trött då han hade påsar under ögonen och hans långa hår var ofixat. Vi hade varit uppe sjukt länge igår och jobbat på historia projektet. Vi hade hållit på så pass länge att jag fick skjutsa hem honom mitt i natten eftersom hans bussar hade slutat gått. Vi hade ärligt talat haft ganska kul, vi hade skrattat och jag hade insett att han var ganska schysst.

Lektionen fortsatte långsamt och jag fick anstränga mig hårt för att inte somna. För varje ord Katrin sa blev jag mer sömnig och jag försvann in i min egen värld. Jag vaknade upp av att Felix försiktigt petade på mig.

"Va?" sa jag irriterat och tittade på Felix och han nickade framåt, jag styrde min blick mot Katrin som stod och kollade irriterat på mig.

"Oscar? Är du med mig?" sa hon med sträng röst.

"Vaa eeh jaa!" mumlade jag fram och hon höjde ögonbrynen mot mig.

"Så vad var frågan då?" frågade Katrin som fortfarande kollade på mig med en hård blick.

"Ehm jag måste ha missat den" mumlade jag och ett skratt bröt ut i klassen och jag himlade diskret med ögonen.

"Oscar Enestad! Nu lyssnar du på mig! Jag förstår att du kanske bara satt igenom lektionerna de andra åren i gymnasiet och i grundskolan men nu är det sista året och du har din framtid framför dig! Detta är ingen lekskola, detta är förberedelse inför DIN framtid!" sa Katrin surt och jag kollade länge på henne med en mörk blick. Jag funderade på att säga något spydigt tillbaka men jag visste att det bara skulle förvärra det. Jag kunde inte fatta att hon sa något sådant då mina betyg nästan är toppbetyg i alla ämnen.

Lektionen fortsatte och jag var irriterad under hela tiden. Jag kunde knappt kolla på henne utan att jag började skaka av irritation. Klockan slog tillslut 09:30 och jag tog mina böcker och började störta ut ur klassrummet men blev stoppad av Katrin.

"Jag vill att du stannar här en stund Oscar" sa Katrin med en nästan len röst. Jag satte mig frustrerat ner vid bänken längst fram i klassrummet och la huvudet i mina händer.

"Lycka till" sa Felix när han gick förbi mig med ett stort flin på läpparna och han slog till mig över huvudet.

"Felix, du ska också stanna" sa Katrin och nu var det min tur att flina mot honom. Han tittade mörkt tillbaka och jag skakade på huvudet. Vi var tillslut de enda kvar i klassrummet och Katrin började sucka djupt och både jag och Felix visste vad detta var om.

"Jaha?" sa Felix trött till Katrin och Katrin gav honom en kort blick.

"Jag är inte övertygad" sa Katrin och både jag och Felix kollade frågande på henne. Ingen av oss fattade vad hon menade.

"Jag är inte övertygad. Ni beter er inte som pojkvänner, mer som två hundar som måste vara med varandra för deras ägare är vänner" sa Katrin och jag kollade länge på henne och utan att jag märkte det så hade min mun flugit upp i chock. Hon jämförde oss precis med hundar?

"Det har gått en dag! Ge oss lite tid!" sa jag och Felix nickade vid vår sida.

"Om ni vill ha mer tid kan jag förlänga tiden till två veckor" varnade Katrin och Felix gav ifrån sig ett frustrerande läte vid min sida.

"Fan heller!" sa han spydigt.

"Men övertyga mig då!" sa Katrin lika spydigt tillbaka och kollade Felix djupt in i ögonen.

"Vad ska vi göra för att övertyga dig?" suckade jag frågande och lutade mig tillbaka i stolen.

"Det som par gör. Håll om varandra, håll varandras händer, gå på bio, kanske kyssas litegrann..." började Katrin men blev avbruten av Felix som i hast ställde sig upp så stolen föll till backen.

"Aa visst! Ska vi knulla också eller? Ha analsex i korridoren!?" utbrast Felix irriterat och höll ut armarna.

"Felix! Inte sådana ord i mitt klassrum!" sa Katrin och höll varnande upp pekfingret mot Felix.

"Kan vi gå nu eller?" suckade jag och kollade vädjande på Katrin.

"Ja" sa hon och jag ställde mig snabbt ut och började kuta ut ur klassrummet för att komma så långt bort från Katrin och Felix som möjligt.

"Oscar!" skrek hon och jag vände mig frustrerat om med en suck. "Vänta på din pojkvän! Jag vill att ni ska övertyga mig!"

---

Är atm på andra sidan av sverige (västkusten) och sitter på en resurang #social