Min mystiska pappa

Kapitel 1

Mitt namn är Emily. Jag är 16 år och bor i Kvarnby. Det är ganska litet. Fast skolan är rolig. Jag har långt ljust hår och blåa ögon. Jag är ganska kort. Jag har en storebror, Joe, han är 21 år, och en mamma, Karin. Min pappa stack när jag var liten. Vi vet inte varför. Mamma pratar ofta om pappa. Jag önskar att jag kunde få träffa honom.

- Hej Emily! Sa Amy, min bästis, när jag kom fram till skolan. Vi följdes åt till kemilektionen.
- Var det okej? Frågade Amy. Amy har kort brunt hår och gröna ögon.
- Ja, det var lugnt, svarade jag och log. Ikväll skulle Amy sova hos mig i en hel vecka, eftersom hennes föräldrar firade att dem hade varit gifta i 20 år och skulle åka på en romantisk resa till Sydafrika.

Skoldagen gick långsamt, torsdagar var den tråkigaste dagen på hela veckan. Kemi, matte, slöjd och gympa. Jag hatade alla de ämnena. Jag är inte så speciellt bra på att typ hamra och spika och såga. Fast jag är väldigt stark, eftersom jag dansat nästan hela mitt liv. Men gympa är ändå tråkigt. Efter skolan kom Joe och hämtade oss. Det blev en ganska mysig kväll, vi kollade på film och åt mammas ugnsbakade korv. Kl 11 släckte vi, det var ju skola imorgon.

Fredagen gick snabbt. Klockan 4 låg vi och spelade tv-spel när min mobil plingade till.

[SMS: Kan jag komma över? <3 Puss]

Det var från min pojkvän Anton. Jag pratade med Amy. Hon var en sån tjej som älskade kärlek och sånt. Och hon hade aldrig träffat Anton heller.

[SVAR: Ja, absolut! Amy är här bara<3<3<3]

Efter en stund kom Anton. Den kvällen började bra, men vi hade ingen aning om vad som skulle hända sen ...