5 Seconds of summer/ Luke

Kapitel 20

Efter att jag och Luke bestämt var han skulle möta mig imorgon när planet landat klockan tio samt hjälpt mig boka biljett dit och sedan hem tvingades vi lägga på då han skulle åka iväg och köpa något som han inte ville tala om vad då det var en överraskning. Efter att vi lagt på kom jag på vad han sagt om någon bild igår som han inte ville att jag skulle se, jag hade lovat att inte titta på den men nyfikenheten höll på att äta upp mig. Fast om jag tittade på den skulle det kanske bli pinsamt sen när vi träffas och det vill jag inte utan eftersom det var så länge sedan vi sågs är det bättre att vi har så roligt som möjligt på den korta tiden, så jag kisade med ögonen för att mobilskärmen skulle bli suddig innan jag klickade "ta bort" och bilden var försvunnen.

"Sådär." mumlade jag till mig själv och slängde ner mobilen bredvid mig på sängen med en suck. Detta skulle bli en lång dag innan jag äntligen skulle få träffa Luke igen. Mitt flyg avgår redan åtta på morgonen så jag skulle behöva åka hemifrån vid halv sex vilket var ganska skönt så jag slipper vänta så länge imorgon också även fast det aldrig är roligt att gå upp halv fem på morgonen, men jag tröstade mig själv med att jag kunde sova på flyget.

"Jag åker nu Rose." ropade mamma från köket, hon skulle ut och handla mat.

"Okej, jag har precis pratat med Luke och bokat flygbiljetter. Jag åker vid halv sex imorgon med tunnelbanan." svarade jag och gick in i köket för att slippa skrika.

"Vad bra, när kommer du hem?"

"På söndag kvällen, så jag är borta i sex dagar, Luke ska ha konsert på söndag också, tror jag." svarade jag med ett stort leende mamma uppgivet besvarade. Men hon var ändå lycklig över att hennes enda dotter fick ut och resa så mycket och upptäcka olika kulturer i världen.

"Jag åker nu, finns det något du behöver?" frågade mamma innan hon samlade ihop sina kassar för att packa i och gick mot hallen för att sätta på sig sina skor. 

"Nej." mumlade jag något distraherat av vad jag skulle packa till imorgon, tänk om jag behöver köpa något?

Kanske ett par shorts om det blir varmt för jag har nog bara två par, men det bör ju räcka, mumlade jag för mig själv påväg till mitt rum. Det kommer förmodligen inte ta mer än en halvtimme att packa alla saker så om jag nu fattas något hinner jag ut och shoppa en kort runda, försäkrade jag mig själv för att slippa ångesten över att inte ha med allt.

~~

När klockan slog sex på kvällen och mamma ropade att maten var klar, hade jag precis packat allt inför imorgon. Jag fattades ingenting som tur var och om jag nu gör det finns det affärer i Paris jag kan använda mig av.

"Kommer!" svarade jag och reste mig upp från platsen på golvet, mina muskler skrek efter att ha suttit stilla så länge. Matbordet var fint dukat med ljus och servetter, en gryta lasagne stod mitt på bordet. "Vad fint du har gjort det, ska vi ha gäster?" frågade jag men upptäckte sedan att det bara var dukat till två personer.

"Nej, det är bara vi. Tänkte göra det lite finare idag eftersom jag inte kommer se dig på en vecka."

"Sex dagar." flinade jag men satte mig ner och började lassa upp mat på min tallrik.

"Har du allt du behöver nu då?"

"Jag hoppas det, annars kan  jag säkert köpa det i Paris. Men jag har nog allt, kläder, tandborste. Det viktigaste åtminstone."

"Vad bra, när åkte du nu igen imorgon?" frågade mamma och lutade sig tillbaka på stolen för att hugga in på sin portion.

"Mitt flyg går klockan åtta, så jag planerade att åka runt halv sex." svarade jag exalterat även fast jag nog inte kommer vara lika glad när jag måste gå upp imorgon.

"Ja, halv sex blir nog bra. Sätter du klockan själv?" frågade mamma innan hon tog sin tallrik som var tom och satte in den i diskmaskinen.

"Ja, jag blir nog inte försenad i alla fall."

~~

*beep* *beep*

Mitt alarm väckte mig redan vid fem och jag slog på den för att få några tysta sekunder innan jag skulle vara tvungen att resa mig upp och börja dagen. Förhoppningsvis skulle jag kunna sova på flyget, som tyvärr inte var i luften mer än två och en halvtimme. Fast det kanske är ganska bra så kommer jag träffa Luke tidigare, om det nu inte är jättemånga fans på flygplatsen som känner igen honom och vill ha bilder eller vill prata länge, det kommer dra ut på tiden.

"Urgh." mumlade jag när jag reste mig upp och alla muskler fick sträcka på sig efter åtta timmars sömn. Jag hasade mig ut till köket för att trycka i mig en macka och gick sedan till badrummet där jag borstade mina tänder och drog ut knutorna från mitt hår innan det sattes ihop till en hästsvans. Allt detta gjordes utan att jag riktigt var vaken och jag vågade inte riktigt sätta på mig något smink - då det nog slutat med att jag sett ut som en panda - utan tänkte att jag nog ser bättre ut utan det, kläderna jag lagt fram igår sattes på innan jag tog min handväska och gick ut i hallen där min resväska tillsammans med jacka och skor stod. 

"Hejdå gumman." sade mamma och kramade mig. Jag log mot henne och sade hejdå innan jag försvann ut i hissen och ut på gatan mot tunnelbanan som låg bara några minuter från byggnaden.