Gårdagen var förvirrande. Allt Leonora berättade var hjärtskärande. Det som var lustigt var att jag faktiskt märkte smått att det var blåmärken kvällen vi låg men att jag inte la någon mer tid på att fråga henne. Det är nog det hon behöver. Hon behöver någon att trösta henne. Någon som är där för henne. Någon som jag.
Jag lyfter blicken till den vackra tjejen som ligger i soffan insvept i en filt. Hennes långa bruna hår ramar in hennes lilla ansikte perfekt. Näsan är perfekt placerad på hennes ansikte.
Jag kollar ut genom fönstret för att betrakta den fina naturen vi har i Sverige som inte många uppskattar.
Snabbt ser jag en man klädd i svart springa från gården, precis när han såg mig sprang han. Underligt, vem är han?
DU LÄSER
Bakom stängda dörrar- Oscar Enestad
FanfictionIngen vet vad ett fel skickat sms och ett ligg kan leda till •• "Slagen blir värre, tankarna tar över. Jag vill bara försvinna ur detta elände och träffa dig mamma. Sträck ut din hand och låt mig ta den, så kan vi rymma från den hemska mannen tills...
