Kap 1. Uppskjutet

11 1 0
                                    

Jag hade tränat i flera månader nu för att få komma med i gruppen som ska utforska rymden, framför allt månens baksida och de inre planeterna.
***
Jag klev in i rymdfarkosten vi skulle åka med, det såg ut som en stor rund kula. Glas täckte nästan halva farkosten, framme där Clara skulle sitta och styra och jag skulle vara reserv var det helt täckt av glas. Det fanns fyra stolar, två framme vid styrbordet och två bakom.
Jag var inte bara reserv jag var också äventyraren i gruppen.
Edvin var snillet i gruppen och 'doktorn' om någon skulle bli sjuk eller skada sig, han hade koll på allt om rymden, verkligen allt!
Clara var som sagt piloten, hon hade koll på alla knappar och var som en slags rymdmekaniker.
David var en överlevnads-kille, hade koll på alla små knep.
Nu kommer vi till mig, äventyraren och inte rädd för någonting som alla litar på ska kunna klara allt, tror de...
"Sätt dig och knäpp fast dig nu, Izzy" sa David som vill komma iväg.
"Ja ja, jag ska" sa jag lite irriterad. Stolen bredvid huvud-styrplatsen var det den lediga stolen, jag fick bara sitta fram för att jag är reserv.
Det är inte kul att vara reserv, jag hade satsat på att bli både pilot och äventyrare. Därför hade jag haft extra mycket träning, jag satte mig i stolen och kände hur skönt det skulle vara att snart flyga iväg.
Sarah och Mikael var mina vårdnadshavare, mina riktiga föräldrar försvann när jag var en bäbis.
Sarah och Mikael tvingade mig att hjälpa till hemma istället för att vara med kompisar, därför hade jag nästan inga vänner förutom Bea som hade föräldrar som bråkade hela tiden men om någon kom låtsades de vara jättelyckliga tillsammans. Det är verkligen hemskt.

Utanför fönstret stod både Bea, Shara och Mikael. Bea började nästan gråta för hon behövd mig verkligen ibland när allt bara gick dåligt.
Shara filade sina "fantastiska" naglar och Mikael som var intresserad av motorer läste på en skylt och rymdfarkosten.
Min blick fastnade på Bea igen och hennes på mig, jag skulle verkligen sakna henne.
Jag knäppte fast mig och stoppade handen i fickan på min vita rymddräkt. Ett papper och en penna låg i fickan.
En viktig idè dök upp i mitt huvud. Jag fattade pennan och skrev ner bokstav för bokstav som bildade orden: Jag kommer sakna dig, försöker få tag på dig på radion. Jag la en radio på ditt rum//Till Bea, Från Izzy 😘.
Jag tryckte lappen mot fönstret och hoppades att Bea skulle se.
En röst i högtalarna roppade ut 5,4,3... Taket öppnade sig och jag såg Bea nicka men fortfarande med en ledsen blick, 2,1... och vi sköts upp och iväg till rymden.
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Jag tänkte skriva två berättelser samtidigt (Jagad i himlen och Black side of the moon), vi får se hur det går. Hoppas att ni gillar berättelsen. ☺️☺️

Black Side Of The MoonWhere stories live. Discover now