Den Perfekta Killen✨

Kapitel 4

Efter en lång väntan kom han äntligen tillbaka.
- Förlåt för att det tog så långt tid, det var mycket kö, sa han och gav mig glassen.
- Nää, ingen fara. Tack förresten, svarade jag.
Vi satt några minuter knäpptysta tills vi såg klockan.
- Vi kommer försent! Vi måste springa, skrek jag.
Vi sprang och sprang, det var fortfarande några ute så vi hann.
- Vilken tur att vi hann, sa jag med andfådd röst.
Vi gick in i Halva klassen satt redan där. Jag gick och satte mig vid min bänk med hörlurarna i öronen. Jag tog ut ena luren för att kunna höra vad fröken säger.
- Vart har du varit? Frågade Liw.
- Ingen stans, jag gick bara hem för att hämta mina hörlurar, sa jag för att hon inte skulle prata om Simon.
- Med Simon? Frågade hon.
- Nae, svarade jag fort.
- Vart var Simon då? För jag såg inte han på skolgården, sa Liw.
- Inte vet jag vart han gick, kan du vara lite tyst nu? Tack isf, sa jag.
Liw vände sig om igen. Jag kunde inte sluta tänka på Simon. Våran fröken förklarade bara vad vi skulle ha för läxor. Efter en lång väntan så ringde äntligen klockan och alla sprang ut. Och såklart när jag är påväg ut så kommer Evelina.
- Vad gjorde du och Simon förut??! Frågade hon.
- Inget, jag gick hem och hämtade mina hörlurar och han var väl nån annan sans, svarade jag.
Jag gick bort till mitt skåp utan att säga något. Jag var helt knäpptyst. Sedan gick jag ut och och satte mig på en bänk på skolgården med hörlurarna i öronen på högsta volym. Jag lyssnade på min favorit låt "Wake up" med The Vamps. Sedan kom Simon och satte sig bredvid mig.
- Vad gör du? frågade han.
- Inget lyssnar bara på musik, Vadådå? Svarade jag.
- Undrade bara.
Han satte sig bredvid mig och gav mig en kram.

————————————————————
Kanske inte ett så jättelångt kapitel, men jag är iaf tillbaka och kmr uppdatera senare ikväll.