Rädda mig ifrån andar!!!! (Pausad)

0.6 ||En mansstämma

Det hade nu gått några dagar utan att något hade hänt, vilket var skönt!
Vi hade nu intalat oss själva att allt bara var inbillning ända tills nu..

Vi hade just satt upp ett tält ute på min gård och var nu på väg in för att hämta mat som vi sedan skulle äta ute i tältet.

Vi passerar dörringången.
Amanda först och jag hak i häll.

Jag stänger försiktigt dörren bakom mig och plötsligt känner jag som en lätt knuff.

"Amanda det där gjorde faktiskt lite ont!"
Säger jag en aning argt och blänger surt på henne.

Amanda vänder sig om och tittar oförstående på mig.
"Vadå? Vad pratar du om?"

"Du råkade ju nyss knuffa mig, minns du inte?"
Säger jag frågande och viftar med en av mina händer framför henne.

"Nää"
Svarar Amanda.

Det uppstår en tystnad i nån sekund sedan så hörs en grov mansstämma
"Vad gör ni tjejer?"

Amanda tar direkt tag runt min handled och drar in mig i köket.

Jag öppnar munnen skräckslaget och viskar
"Det är ju bara vi hemma och det är omöjligt att någon ska ha kunnat smitit in vi har ju haft koll hela tiden"

"Jag vet"
Säger Amanda och vi ger varandra en menade blick innan vi börjar gå med snabba steg ut ur huset..