Ett annat universum

Terapi

"Hej Alex jag heter Linda. Jag pratade lite med din sambo innan och han berättade lite vad som hade hänt från hans perspektiv. Men nu vill jag veta hur du känner." Sa terapeuten. "Det är väll inte så mycket att säga. Jag känner väll att det är bäst om jag flyttar." Säger Alex. "Vad är anledningen till att du vill flytta?" Frågade Linda. "Jag känner att det är bäst för både Josef och vår dotter." Sa Alex och la sina händer på hennes mage. "Varför tror du att det är bäst att du flyttar?" Frågade Linda. " Jag tror inte att jag kommer bli en bra mamma . Jag vill inte förstöra vår dotters barndom." Sa alex. "Hur länge har du haft den här tanken om att du inte kommer bli en bra mamma? " Frågade Linda. "Tanken har väll slagit mig några gånger innan men det har ju mest bara varit nervositet. Det var mer igår förmiddag som jag fick tanken." Sa Alex. Det ända hon ville var att bryta ihop. Men det kunde hon inte. Hon hatade att visa sin svaga sida framför andra. "Okej, vad hände igår förmiddag?" Frågade Linda. Eftersom Alex aldrig hade haft denna tanken innan så måste det ha varit något som har triggat henne. "jag var på jobbet och hälsade på" svarade Alex.
"var det något som hände på jobbet förutom det vanliga?" Frågade hon. "Jag var där bara en liten stund men det hände väll inte egentligen så jätte mycket förutom när jag lurade Josef att mitt vatten hade gått och han fejk friade." Svarade Alex. "Jag skulle nog vilja säga att det var ganska mycket som hände på en kort stund. När du lurade Josef att ditt vatten hade gått, vad kände du för känslor då? För jag tror att det var det som triggade tanken att du inte kommer bli en bra mamma." Sa Linda och lutade sig tillbaka i fåtöljen.  "Jag tror nog inte att jag insåg förens i den sekunden att detta är mitt liv nu. Jag har nog inte insett allvaret i att få ett barn. All stress och press som kommer med det. Det skrämmer mig och tanken att Josef kommer hata mig för varje litet misstag jag kommer göra." Svarade Alex och lät en liten tår rinna. Hon torkade snabbt upp den med sin tröjarm. "Jag kan förstå att det är skrämmande men det är ju inte bara du som är ny på det här. Det är även Josefs första gång. Ni kommer göra misstag och det är helt normalt men ni kommer lära er av era misstag. Men ni kommer lösa det tillsammans." Började Linda. "Jag tycker att vi är färdiga för idag och jag tycker att vi har kommit långt, vi har en början. Om du inte har något annat du vill prata om?" Frågade Linda. "Nej, jag är ändå ganska nöjd över idag." Svarade Alex med ett litet leende. Det kändes mycket bättre än vad det gjorde igår men det kändes fortfarande inte perfekt. Men det har aldrig känts perfekt för Alex. " Bra, men jag skulle gärna vilja att vi pratar lite fler gånger, helst nästa vecka om det går med tanke på bebisen." Undrade Linda.  "Vi kan väll boka in och sen får vi se om bebisen vill ut lite tidigare eller inte" svarade Alex och ställde sig upp. "Funkar samma tid?" Frågade Linda medans även hon ställde sig upp för att gå ut. Alex gav henne en nick som svar.

När hon gick ut ur rummet så möttes hon av Josef som satt på en stol och väntade. "Hej" sa han och ställde sig upp när han fick syn på henne. "Är du redo att åka hem?" frågade han och la sin arm runt henne. Han gick en liten nickning som svar och de gick ut. "Hur gick det?" Frågade han nervöst i bilen hem. "Det gick bra. Jag ska tillbaka nästa vecka om lillan inte har andra planer" sa hon och la sina händer på magen. "Så jag antar att det gick bra. " sa han och la ena handen på hennes lår. "Ja jag tror ändån att vi kommer klara detta tillsammans." Svarade hon. "Jag är stolt över dig Alex" sa han och drog sin hand över hennes lår. "Skulle vi kunna svänga förbi maxi, vi måste fixa blommor till Martin imorgon?" Frågade hon med ett stort leende på läpparna. Hon hade äntligen fått tillbaka sitt förtroende om att hon skulle bli en bra mamma. "Jag fixar det imorgon, har ändån lite ärenden inne i stan" svarade han.

———————————————————————
Jag vet att denna delen är super kort men jag kände att detta var en ganska viktig del.