Jag är ett fucked up barn

35 2 1
                                    

TW!!!!
Lovisas perspektiv dagen efter:
Jag klev in genom ytterdörren och såg skor i hallen. Fan att Noel fortfarande är här. Jag sprang upp på mitt rum och smällde igen dörren. Och satt o grät på sängen. På bussen påvägen hem från Emelie såg jag hov1 fp som skrev saker om mig. Det var också videoklipp där folk säger hur mycket av en drama Queen och pick me jag är. Varför vara kvar när jag istället bara kan vara borta? Jag skrev snabbt brev till närmsta och gick nerför trappan. I köket satt mamma, pappa och Sebbe.
-Jag tar en promenad. Älskar er...
Jag gick sedan ner till källaren trots att jag visste att Noel var där.
-Dante jag går på en promenad älskar dig.
Jag såg hur han kolla skumt på mig. Jag säger aldrig jag älskar dig när jag ska på promenad. Jag drog på mig slitna skor och började gå. Jag gick till en klippa som jag gillar och visste att mina kompisar och familj vet att jag gillar. Jag gick fram till kanten.
Jag är ett fucked up barn som bara skapar problem. Jag klarar det. Ett steg ut och det är över. Lugn och ro. Kom igen Lollo hoppa.
Tack för allt Lovisa Lindhe. Jag tog ett steg mot kanten om jag satte ut ena foten är den i luften sen andra och jag kommer falla. Jag satte försiktigt ut halva foten på kanten. Jag andades djupt och blinka långsamt.
-LOVISA! LOVISA NEJ BACKA!
Jag vänder mig om och ser Linus springandes. Jag kollar mot kanten och backar för att springa och hoppa. Jag backade lite innan jag försökte springa men nån ställde sig framför mig. Wille.
-Lovisa andas vad gör du?!
Jag kunde inte andas och jag kunde inte prata. Jag satte mig på marken och grät. Linus och Wille var snabbt på marken vid min sida. Platsen jag älskar har jag nyss försökt ta självmord på..

Dantes lillasyrra Tahanan ng mga kuwento. Tumuklas ngayon