Dantes lillasyrra

Sommarlovet

Lovisas perspektiv
Jag och Emelie sprang ut från skolgården. Äntligen sommarlov.
-Fatta vad skönt att ettan nu är avklarad! Skrek Emelie
Jag hann inte svara för jag sprang in i en kille.
-Gud förlåt det var inte meningen att springa i dig.
-Det är lugnt mini Lindhe
Mini Lindhe? Känner jag honom? Jag studerade hans ansikte men kunde inte säga vart ifrån jag känner igen honom.
-Hej tjejer! Ropar någon
Vi vände oss om och såg våra föräldrar. Jag försökte se om jag såg Dante men jag såg inte honom. Jag blev lite besviken, han lovade att han skulle vänta.

~Tidshopp från Torsdag till Lördag~

-HALLÅ NÅN HEMMA?!
Inget svar. YES VAD SKÖNT.
-Tja syrran!
Fan jag trodde inte Dante var hemma. Fan, fan, fan. Hur ska jag få in Linus. Linus och jag är tillsammans. Det är ingen som gillar det men han är snäll. Iallafall mot mig, tror jag.
Jag hörde steg i trappan från källaren så jag tog Linus i armen och sprang upp till mitt rum.
-Varför så bråttom upp Lollo?
-Nej men det är ju Dante, han gillar inte att vi är tillsammans. Ingen gillar att vi är tillsammans.
-Skit samma jag vill ha dig Lovisa, ingen ska ändra på det. Skit i alla bry dig inte om vad dom säger.
Se Linus är ganska gullig mot mig ändå. Men ibland kan det hända att han slår mig men det är kärlek säger han. Knackningar hördes på dörren och innan jag hann säga något slogs den upp.
-Vafan du kan ju vänta på svar Dante!
-Inte en chans att han ska vara här! Skriker han och nickar mot Linus.
Jag knuffar ut Dante ur rummet, stänger dörren och låser.
Linus ligger på min säng och ler, han skriver något på sin mobil.
-Vad ler du åt? Frågar jag.
-Vi är bjudna på fest så fixa dig.
Jag älskar verkligen ÄLSKAR fest. Jag snapa Emelie och fråga om hon också blev bjuden och det blev hon.
Linus drog hem för att fixa sig och Emelie skulle  komma över och fixa sig.
Det ringde på dörren och jag sprang ner. Men när jag öppna var det inte Emelie det var Ludwig, Axel och killen från skolan som jag sprang in i. Jag hörde fotsteg och Dante kom upp bakom mig.
-Tjena grabbar sa han och gjorde någon slags brohug.
Killen från skolan stod och kolla på mig och jag på honom. Han log och jag började rodna.
-Eyy Noel bort från min syrra.
Jaha Noel heter han.
De klev in och Emelie kom rusandes och hack i häl hade hon Nelly. Nelly Kronstrand är Ludwigs syrra. Vi har inte hängt på as länge för hon var på utbytes termin i London.
-NELLY! Skrek jag och krama henne
-Jaha jag står också här sa Emelie med en sarkastisk röst.
-kom du får också en kram.
Vi skratta och drog oss in i huset och upp på övervåningen. Vi lyssnade på musik och fixade oss.
-Åhhh jag vet inte vad jag ska ha på mig sa jag och rota i min garderob.
-Jodå låt mig och Nelly kolla. Din garderob är fett stor med massa kläder så vi kommer hitta något!

Nu stod vi alla tre framför min spegel och spegla oss.
-Vänta vart är Klara? Frågar jag. Hon hade inte hört av sig på hela kvällen.
-Buuuu! Vi alla skrek till när Klara kom in.
-Här är jag!
Vi skrattade alla fyra och jag var glad. Jag har inte varit glad på länge så det kändes skönt.