Jolex

Shit

Alex vaknade utav ljud från köket. Hon vände sig om för att kolla om den andra sidan av sängen var tom. Det var den. Så hon kliver långsamt upp från sängen och räcker sig efter en satin morgonrock som hänger på en stol. I köket hörde hon fortfarande ljud. Det var uppenbart att han försökte vara tyst så att hon inte skulle vakna, men han var inte så bra på det.

Hon smög ut ur sovrummet och gick in till köket. Där stod han i bar överkropp och ett par gråa mjukisbyxor som hängde på höfterna. Han märkte inte henne eftersom han var upptagen med att steka ägg eller nått. Hon kunde inte riktigt se vad det var i stekpannan.

Hon smyger fram händerna bakifrån och lägger de på hans varma bröst. Trycker in den stora magen i hans rygg och planterar några pussar längs ryggen.

-Helvete va du skräms, säger han och kollar bak över axeln.

-Gör du frukost?

-Ja det var tänkt som en liten överraskning, men du vaknar ju utav minsta lilla ljud så, säger han och rycker på axlarna.

Hon skrattar och kollar över hans axel.

-Det ser gott ut iallafall.

-Ha ha.

-Det gör det!

Han skrattar ironiskt och vänder sig om i hennes armar.

-Måste vi verkligen äta frukost? Kan vi inte gå in till sovrummet igen? Säger han och flinar.

Hon skrattar och är påväg att säga nej, men det är för lockande så hon trycker av spisplattan och kysser honom.

-Yes! Säger han och leder henne in baklänges i sovrummet medan han kysser hennes nacke.

Båda ligger nu i den stora sängen och försöker få tillbaka andan.

-Det här kanske va sista gången på länge, säger Alex och kollar upp i taket.

-Va?

-Ja du vet att man måste vänta flera veckor efter förlossningen?

Josef kollar på henne förvirrat och nästan lite besviket.

-Ja, ja såklart jag vet.

Hon ler mot honom och lägger sig på hans svettiga bröst.

-Är du nervös?

-Vadå för att inte kunna ha sex? Skojar hon.

-Nej, förlossningen, säger han och himlar med ögonen.

-Mm, säger hon och nickar.

-Men jag menar, om alla andra kvinnor klarar det så klarar väll jag också det?

-Såklart du klarar det! Svarar han och ger henne en kläm på armen.

-Det är nog större chans att jag tuppar av, lägger han till.

-Va betryggande, säger hon och kollar upp i hans flinande ansikte.

Samma kväll

-Jag går och lägger mig nu, säger hon med en tandborste i munnen.

-Aa jag kommer snart, säger han med ögonen fastklistrade på tv:n.

Hon bäddar ner sig i de tjocka sängkläderna och skrollar lite på mobilen innan hon ska sova.

Klockan är runt 01:30 när hon plötsligt vaknar utav en stark kramp i magen. Hon sätter sig upp och vrider lite på sig. Tänker att det förmodligen går över snart. Men sen kommer det en till, en starkare. Hon blundar och försöker andas bort smärtan. Hon lägger sig ner igen ifall det skulle kännas bättre så. Men det gör det inte. Hon vill inte väcka Josef som ligger och snarkar på sidan om henne. Så hon ligger kvar och försöker härda ut smärtan som bara blir starkare och starkare. Hon bestämmer sig för att gå upp. Ta ett glas vatten och kanske värma en värmekudde.

Medan hon väntar på att värmekudde ska bli tillräckligt varm, hör hon ett litet klick och sen står hon plötsligt i en stor pöl av vatten. Hon kollar ner och ser hur det rinner vatten längs hennes ben. "Okej, nu är det dags" tänker hon och tar tre djupa andetag. Hon ropar på Josef ett antal gånger. Han har lite svårare att vakna upp än vad hon har. Men tillslut vaknar han och flyger upp från sängen.

-Shit, säger han och bara står och stirrar på henne.

-Kan du hämta kläder?

Han nickar och skyndar sig in till hennes garderob och drar ut det första han ser. Försöker andas medan han hör henne sätta sig ner i smärta.

-Ska jag ringa in? Frågar han när han torkat upp vattnet och hon fått på sig nya kläder.

-Jag vet int- hon avbryts av en stark värk och ändrar sig snabbt till att säga att han ska ringa in.

Enligt barnmorskan ska de absolut åka in, så han rycker tag i alla bb väskor och hjälper henne ner till bilen.

Det känns som det aldrig någonsin tagit så lång tid att åka 10 minuter förut. "Klockan är ju för fan nästan 03:00 på natten, vad gör folk ute?" tänker Josef medan han försöker hålla lugnet. Han håller i hennes hand och hon blundar på grund av smärtan.

-Går det bra?

Hon svarar inte. Andas bara ut genom munnen och klämmer lite hårdare om hans hand.

In sladdande kommer de in på sjukhusets parkering och Josef är säker på att ungen kommer komma vilken sekund som helst.

Alex försöker få Josef att ta det lugnt. Säger att det går bra och att barnet inte kommer komma i bilen. Men han har panik och försöker bara få de ut och in på sjukhuset.

De möts utav en barnmorska på avdelningen som leder de till ett rum. De undersöker Alex och ger paret en blick som ger en klump i magen på båda två.

-Vad? Säger Josef oroligt.

-Vi måste förbereda nu, den kommer alldeles strax.

Alex kollar med stora ögon på båda barnmorskan och Josef. Josef kollar med större ögon på henne och drar sig själv i håret.