Jag får inga vanliga drömmar som tonåringar får, de drömmer om killar, skor, kläder etc. Medan jag får konstiga drömmar som känns så verkliga. Har ni någonsin trott på att drömmar är verkliga? Jag är 17 år och jag tror stort på det. De här drömmarna är inte vanliga.
- Emily vakna upp nu du kommer komma sent till skolan, skriker mamma från nedervåningen.
Jag tar fram ett par jeans och en T-shirt, jag är inte som alla andra tjejer vaknar 2 timmar innan vi börjar, planera min outfit en vecka innan, sminkar mig osv. Jag gör det enkelt för mig själv tar på mig något snabbt , ja menar visst jag kan ju ha lagt lite smink då och då (när jag orkar och då brukar det oftast vara mascara och lite rouge) men inte ofta alls. Alla i min skola verkar tycka att jag är en stor nolla, mitt liv suger. På grund av mina drömmar så går jag på massa terapi, så jag är inte den typen som folk vill hänga med jag anses vara den mentalt sjuka. Det är jag inte, mamma tvingade mig gå på terapi pågrund av att jag skrek första gången jag fick drömmarna. Mamma och pappa sprang in till mitt rum och de var så oroliga eftersom att jag inte ville prata om vad som hände så de ansåg att terapi skulle vara bäst för mig. Vilket det inte är.
YOU ARE READING
Drömmen som jagar mig
WerewolfEmily får konstiga drömmar varje natt. De känns så sann att hon inte kan skilja de med verkligheten, varje morgon när hon vaknar upp tror hon att hon upplevt det hon drömt. Det finns mer bakom drömmarna och Emily vill få reda mer.
